Vi erbjuder

Forskning för ett självförsörjande jordbruk

En tiondel av svensk åkerareal skulle räcka för att försörja jordbruket med drivmedel och kvävegödselmedel. Därmed skulle svenskt jordbruk kunna vara självförsörjande och oberoende av fossila resurser som olja.
Publicerad: Uppdaterad:

Bilden: Forskaren Serina Ahlgren, SLU.

Lantbruksforskning Med hjälp av systemanalyser har agronomen Serina Ahlgren vid Sveriges Lantbruks­universitet, SLU, i Uppsala studerat hur beroendet av fossila resurser kan minskas inom jordbruket.

Fokus i hennes arbete ligger på traktorbränsle och kvävegödsel vilka är de två största fossila energiposterna i lantbruket. Tillsammans står de för 4,7 TWh energiförbrukning per år vilket är 51 procent av den totala energiförbrukningen inom lantbruket.

Ett gammalt koncept

Ett självförsörjande jordbruk väcker stort intresse hos bönderna, konceptet är egentligen ganska gammalt. I liten skala finns redan gårdar som framställer sin egen bio­diesel från rapsolja. Man skulle också kunna tänka sig en sammanslagning på olika nivåer. Varje gård behöver på så sätt inte tillverka all bränsle och gödsel själv.
– I ett längre perspektiv kommer det att vara mer vanligt, det gäller att konceptet blir konkurrenskraftigt, säger Serina Ahlgren.

Ombyggnad av traktorer

Serina Ahlgren har studerat produktionen av både första och andra generationens förnybara drivmedel. Etanol, biogas och rapsmetylester tillhör den första generationen och är redan färdigutvecklade. Andra generationen är inte kommersiellt tillgänglig ännu, exempel på sådana drivmedel är Fischer-Tropsch-diesel, dimetlyeter, vätgas och metanol. För att kunna använda alternativa bränslen skulle traktorerna behövas byggas om.
– Det kan vara svårt att få ekonomin att gå ihop utan stöd från samhället, säger Serina Ahlgren.
Processen bygger på en termokemisk förgasning av salix och halm. Ett kontrollerat flöde av syre leder till framställning av gas som ytterligare måste renas innan drivmedlet kan syntetiseras. Reningsprocessen är ett stort hinder för storskalig kommersialisering, hittills finns bara pilotanläggingar.
Kvävet också en energibärare
Dagens kvävegödselmedel framställs av naturgas. Det är billigt och görs ofta i stora anläggningar. Att istället använda förgasad biomassa eller biogas blir dyrare men utsläppen är mycket lägre. Ett koncept som vinner i längden.
Med hjälp av livscykelanalyser beräknar Serina Ahlgren flödet av resurser och utsläpp.
– Det är som att modellera en livscykel av en produkt, att få ihop det hela till en helhet. Vi brukar säga ”från vaggan till graven”, på engelska säger man ”from well to wheel” om biodrivmedel, förklarar hon.
Enligt Serina Ahlgrens beräkningar skulle man kunna få ut ungefär fyra ton kväve från en hektar salix, vilket skulle räcka för att gödsla ungefär trettio hektar vete.

Beslutsunderlag

Uträkningarna är dels baserade på schablonvärden, dels på salix eller halm som råvara och är tänkta som ett underlag för politiker och bönder för att fatta beslut om förändringar i jordbruket.
– Vissa tycker att salix är fult, det blir väldigt stora plantor som är upp till åtta meter höga och kan skymma utsikten, säger Serina Ahlgren.
– Attityden hos lantbrukarna brukar variera. Om spannmålspriserna är höga sjunker ofta intresset för att odla bioenergi, säger hon.

Från teori till praktik
Andra hinder för att omvandla teori till praktik, är att framställningen av alternativa drivmedel och kvävegödsel från naturgas är dyrare, mer komplicerad och att det i vissa fall skulle vara nödvändigt att tanka oftare.
Men Serina Ahlgren menar att det är viktigt att tänka lite längre och att alla tar sitt ansvar.
– Jordbruket är en livsnödvändig verksamhet men samtidigt en stor källa till utsläpp och allvarlig miljöpåverkan. Det finns många sätt för regeringen att gynna Sveriges bönder – inte minst genom klokt utformade skatter och subventioner för att stödja utvecklingen mot ett mer miljövänligt jordbruk.

 

Fördelar med ett självförsörjande jordbruk

- Bra alternativ när fossila bränslen blir dyrare. 
- Minskad miljöpåverkan.
- Lokala kretslopp.
- Trygg livsmedelsförsörjning.

9 procent av åkerarealen
skulle räcka
203 000 ha salix (7,7 %) för Fischer-Tropsch-diesel för traktorer.
42 000 ha salix (1,5 %) för kvävegödsel.

Text: Natalie von der Lehr
.
 

 

 

Kommentarer

Kommentera