Vi erbjuder

Företagare: tema: arvodesberäkning

En vanlig fråga både från nystartade och etablerade företagare är hur mycket man ska ta betalt. Oftast sker debitering per timme, men även med en annan utgångspunkt kan beräkning av timdebitering underlätta tankearbetet.
Publicerad: Uppdaterad:

Arvodesberäkning  Enkelt uttryckt finns det tre utgångspunkter; hur stora dina kostnader är, vilka som är dina kunder samt hur konkurrensen ser ut.

1. Utgå från vad du tycker att du är värd. Tänk ut en rimlig månadslön brutto och dela med antal arbetstimmar en normal månad, exempelvis 172. Den siffran multipliceras med 1,5. Detta täcker sociala avgifter, semester, pensionsförsäkring etc.

2. Fortsätt med att uppskatta de övriga kostnader du kan tänkas ha och få: arbetsredskap, bil, fortbildning, inköpta tjänster (t ex bokföring, datorsupport och revision), företagsförsäkringar och kontorskostnader. Försök beräkna storleken av dessa kostnader under ett år. Dela summan med det antal timmar du kommer att debitera under ett år. Om du inte vet antalet timmar men arbetar heltid, dela med 1 200. (OBS! Att överskatta den debiterbara tiden är en vanlig källa till misstag. Fundera igenom ej debiterbar tid; t.ex. sjukdom, vård av barn, fortbildning och administration.) 

3. Lägg ihop resultatet av steg 1 och 2. Denna nya delsumma multiplicerar du med 1,44 (en faktor som kompenserar för att du normalt sett inte kan debitera mer än 1 200 timmar per år). Här är det viktigt att tänka på att siffran 1 200 endast är ett rimligt exempel; det kan vara fler eller färre. Är de fler kan ditt timpris sänkas, av t.ex. konkurrensskäl.

4. När du ska fakturera dina kunder måste moms läggas till delsumman i punkt 3. I de flesta fall är momspålägget 25 %. Ring Skatteverket om du är osäker.

5. Som ett sätt att fånga upp kundernas betalningsvilja och konkurrensläget, kan du ringa några konkurrenter med liknande verksamhet och situation i övrigt. Utge dig eventuellt för att vara kund och hör vad de debiterar. Kontrollera om siffran är med eller utan moms. Tala också med eventuella yrkesförbund eller en ombudsman på förbundets kansli.

6. Om svaret från punkt 5 är betydligt större än 4, så bör du höja din debitering. Hur du ska ligga prismässigt i förhållande till konkurrenterna kan endast du avgöra. Utgångspunkter bör vara din utbildning, yrkesinriktning, konkurrenssituation, erfarenhet etc. Tänk på att inte lägga dig alltför lågt i förhållande till konkurrenterna – även om det kan kännas lockande. Verkligheten visar att det är mycket svårt att höja debiteringen snabbt och kraftigt om den tidigare varit för låg.

7. För önskad vinst måste du göra ytterligare tillägg.

Även om spännvidden för arvode är mycket stor för företagarmedlemmar inom Naturvetarna – kanske 300-1500 kronor per timme eller mer – så är en kvalificerad bedömning från oss att en stor majoritet ligger i spannet 600-900 kronor per timme.

 

Räkneexempel

1.)

Du utgår ifrån att du är värd 30 000 kr/månad i bruttolön. Delat med 172 ger 174 kr. Multiplicerat med 1,5 ger det 261 kr/timme.

2.)

Du bedriver verksamheten i egen bostad och har övriga årliga kostnader om 90 000 kr. Delat med 1 200 ger 75 kr/timme.

3.)

(261 + 75)x1,44 = 484 kr/timme.

4.)

484 + moms (121 kr) = 605 kr/timme.

5.)

En rundringning bland konkurrenter visar att de, inklusive moms, i genomsnitt debiterar 650 kr/timme.

6.)

Eftersom du är ung och saknar betydande yrkeserfarenhet beslutar du dig för att debitera 500 kr/timme, alltså 625 kr/timme efter momspålägget. Å ena sidan får du då något mera per timme än vad du räknat ut som nödvändigt, men å andra sidan blir du ändå en allvarlig konkurrent genom din försiktiga marknadsprissättning.
Om du debiterat exakt 484 kr/timme hade din bruttointäkt i rörelsen blivit 484 x 1 200 = 580 800 kr/år. Nettointäkten blir densamma som om du haft lön, det vill säga 360 000 kr/år. Den utgörs av bruttointäkten minus kostnaderna (90 000 kr), pensionsinbetalning (16 200 kr) och kostnad för sociala avgifter (drygt 113 000 kr).

7.)

Hur stor din vinst bör vara styrs bland annat av hur riskfylld verksamheten är, hur mycket kapital den kräver och vilka långsiktiga investeringar du behöver göra i rörelsen.

Text: Urban Åhgren

Kommentarer

Magnus 2010-09-13

Intressant! Jag har funderat en del på hur man ska tänka när man fakturerar milersättning. Några tips!?
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies