Fråga oss här!
Vi erbjuder

Duellen - Är ekologisk odling bättre än konventionell?

Ekologisk odling är en spjutspets som gör det konventionella lantbruket mer miljövänligt. Men vilket system är egentligen mest uthålligt sett till miljö, livsmedelskvalitet och global försörjningsförmåga? Vi frågade två experter på området.
Publicerad: Uppdaterad:

JA till ekologisk odling

Lennart Gladh, biolog och naturgeograf, ansvarig för Östersjöfrågor på WWF

1. Vilket odlingssystem läcker mest till haven?

Det är svårare att dosera naturgödsel jämfört med konstgödning. Naturgödsel är en resurs där näringsämnena ska cirkuleras. Det gäller särskilt fosfor som ju är en ändlig resurs och där man nu varnar för brist inom 100 år. Genom produktion av konstgödning har den totala mängden tillgängligt kväve ökat vilket i sig gynnar övergödning.

2. Är ekologisk mat hälsosammare?

Varor som kaffe, te och bananer som vi vet är intensivt besprutade finns det vinster med att välja ekologiskt. Potatis är en av de mest besprutade svenska grödorna och dessutom odlas ofta sorter idag som är tjockskaliga och tämligen smaklösa, så gärna ekologisk potatis också.

3. Hur påverkas den långsiktiga bördigheten?

Jordpackning och erosion är ett problem. Vi vet också att låg mullhalt och tungmetaller är problem i konventionell odling. Det rationella jordbruket är ju bara drygt 100 år och det mer industriella bara drygt 50 år, så det har gått fort. Å andra sidan vet vi att det finns odlingssystem som är mycket gamla och ännu fungerar på flera håll i världen.

4. Finns det risker med kemiska bekämpningsmedel i grundvattnet?

Ja på vissa håll även i svenskt dricksvatten, som till exempel i Uppsala för några år sedan. I Danmark har vissa kommuner löst in mark för att säkra grundvattnet. Vi skall ju ha drickbart grundvatten även om 100 år. Arbetet med vattenskyddsområden som pågår just nu har ju också lett till vissa konflikter.

5. Vilket system är bäst i ett globalt perspektiv?

De stora problemen idag är ojämlik konsumtion, liksom stora förluster av resurser från "jord till bord" samt all mat som kastas. Idag lever de flesta jordbrukare i världen av ett småskaligt och mer eller mindre ekologiskt brukande. Jordbruksmark i Afrika har blivit en handelsvara där biobränslen ofta slår ut den lokala odlingen. Vi måste tillåta en mångfald av lokala lösningar. En framtid där patent kan tas på organismer som dominerar ett storskaligt, högteknologiskt jordbruk tror jag ej är hållbart.

6. Vilket system är bäst för klimatet?

Tror jag ingen kan ge ett rakt och enkelt svar på. Det finns studier som pekar åt olika håll. Andra hot är ineffektivt vattenutnyttjande inom jordbruket, utslagning av biodiversitet och brist på pollinerande insekter.
 

NEJ till ekologisk odling

Lars Bergström, professor, mark och miljö, SLU

1. Vilket odlingssystem läcker mest till haven?

Utlakningen av kväve blir ofta högre från ekologiska system, eftersom omvandlingen av tillfört organiskt gödselkväve till mineralkväve även sker under tider då utlakningsrisken är stor. För fosfor finns inga entydiga skillnader, mer än risken för att gröngödslingsgrödans växtceller fryser sönder under vintern varvid löst fosfor frigörs som kan öka fosforförlusterna.

2. Är ekologisk mat hälsosammare?

Det korta svaret är nej. Men genom den oftast högre kvävegödslingen i konventionell odling blir proteinhalterna vanligen högre, medan ekomjölken har högre halter av Omega-3 fettsyror. I Sverige får vi dock i oss tillräckligt med protein och Omega-3 i båda fallen.

3. Hur påverkas den långsiktiga bördigheten?

I ekologiska system tillförs inte växtnäring i mängder som motsvarar grödans behov, vilket bidrar till att skördarna vanligtvis blir betydligt lägre än i konventionella system. Långsiktigt töms jordarna på fosfor, kalium och mikronäringsämnen och bördigheten avtar. Detta har klart visats i försök som pågått under flera växtföljder som i Bjärröd i Skåne och Apelsvoll i Norge.

4. Finns det risker med kemiska bekämpningsmedel i grundvattnet?

Halterna i livsmedel av de bekämpningsmedel som används i Sverige är ytterst låga och utan några som helst akuta effekter. Långtidsexponering är svårare att bedöma.
Substanser med pesticidegenskaper används även inom ekologisk odling. Hit hör pyretrum, kopparsulfat och mineraloljor. Kom också ihåg att alla vegetabilier innehåller naturliga gifter som till exempel solanin i potatis och mykotoxiner i nötter och spannmålsprodukter. En kopp kaffe innehåller exempelvis 130 mg naturliga ämnen som är giftiga, medan intaget av bekämpningsmedelsrester via födan motsvarar ungefär 55 mg under ett helt år.

5. Vilket system är bäst i ett globalt perspektiv?

Skörden blir i genomsnitt 40 procent lägre i ekologisk än i konventionell odling. En övergång till ekologisk odling skulle få katastrofala följder redan i dag, när en miljard människor lider brist på livsmedel, enligt FAO. Klart effektivast är miljöanpassad konventionell odling. Då kan eventuell överskottsmark användas till annan produktion, exempelvis biobränslen.

6. Vilket system är bäst för klimatet?

Ekologisk odling kräver större arealer, vilket innebär att naturlig skog som binder stora mängder kol måste huggas ner. I konventionella system binds avsevärt mer kol in i växtbiomassa genom den högre skörden. Den mängd kol från fossil energi som går åt för att tillverka kvävegödselmedel är bara en bråkdel av det kol som binds in i den biomassa som utgör merskörden i konventionell produktion. Insats av kväve i mineralgödselmedel är därför klimatsmart.          
 

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Lefler 2011-03-04

Ja, Bergström och hans kompisar är knappast att lita på. Visst följer de den vetenskapliga modellen, gör viktiga studier, men de borde definitivt hålla sig borta från debatten, eftersom de näst intill alltid presenterar en otroligt isolerad syn på odling och tagen ur sitt realistiska sammanhang.

Kim 2010-09-30

En outtalad fråga i alla jämförelser som den här är "så vilket jordbruk ska vi använda?". För att en "duell" som denna överhuvud taget ska bli meningsfull måste man då också fråga sig "fungerar jordbruk X i 10, 100, 1000 år?". Om exempelvis det som brukar kallas det konventionella jordbruket (jag är inte riktigt säker på vad som är konventionellt med det) leder till att en väsentlig del av jordbruksjordarna blåst bort om 50 år, eller blir omöjligt att driva när de fossila bränslena inte längre finns tillgängliga, eller av något annat skäl inte går att driva bortom en viss tidshorisont, då är en jämförelse som den här vilseledande. Samma sak kan givetvis gälla det ekologiska odlandet sådant det drivs idag. Men den typen av frågor ställs aldrig. Som man frågar får man svar brukar det ju heta, och även om både frågor och svar kan vara svåra att hitta ibland så skulle det nog vara bättre med ett ungefärligt svar på rätt fråga än exakt rätt svar på fel fråga.

David 2010-09-01

Med risk för att tangera någon tidigare kommentar: Bergströms retorik i de två sista punkterna (5 och 6) utelämnar (medvetet?) omständigheterna a) Övergång till ekologiskt skulle främst ske där vi har en överproduktion och där det idag kastas mat i en omfattning som är ett hån mot fattigare stater. b) Vi kan inte per automatik "rätta skörden efter befolkningen", utan måste vara beredda på, hur radikalt det än låter, att begränsa Jordens befolkning i ett framtida perspektiv. Den som ropar "inte realistiskt", fundera allvarligt på alternativet... Miljö är inte som ekonomi (som många politiker och, än hellre, näringslivstoppar tror). Man kan inte alltid rätta till misstag i efterhand mha de större resurser man håvat in; det finns förlopp som är irreversibla.

Linda 2010-08-27

Gött med så många bra och tänkvärda kommentarer på en rätt så platt artikel om ett otroligt intressant område som berör oss alla i vardagen, de har gett mig mervärde!

Lotta 2010-08-26

Det hela blir lite ostrukturerat. Det handlar om flera viktiga och svåra frågor där det kanske inte alltid är samma alt som är "bäst". Dessa frågor t ex: - Klimatpåverkan - Effektivitet/produktion - Näringsinnehåll - Spridning av giftiga ämnen och deras påverkan på människa och miljö är omfattande var och en för sig och det behövs säkert fler "experter" för att tolka. Det behövs även ett globalt perspektiv som ju flera påpekat. När det gäller toxicitet håller jag med Madde, En "total belastning i form av mg är inte så intressant. VILKA ämnen det är måste ju beaktas. Dessutom framkommer alltmer betydelsen av cocktail effekter. Vi borde kanske se upp med att tillföra fler kroppsfrämmande ämnen än de vi redan får i oss som finns naturligt i födan...För de naturliga xenobiotica har vi sannolikt också byggt upp mekanismer för att hantera i våra kroppar (liksom andra organismer) över tusentals år (T ex Efflux mekanismer som Pgp och Metabolism via Cytochrom P450 el konjugering) Nya ämnen är just nya för oss oss och miljön. Till sist handlar väldigt mycket om att åtgärda "I-ländernas" överkonsumtion och den bristande rättvisa som råder globalt.

Göran Qviberg 2010-08-23

Håller i princip med Ingemar Nilssons inlägg. Kan dock inte avhålla mig från att kommentera de som är kritiska till Lars Bergström. Den osaklighet ni talar om, finns nog lika mycket hos Lennart Gladh. Det hänger nog mer samman med vad man själv tror på. När jag läser kommentarerna ger de sken av okunskap om hur livet var innan vi fick moderna jordbruksmetoder. Så sent som på 1800-talet var det hungernöd i även här i Sverige vissa år. Från Irland utvandrade stora människomassor pga potatisbladmögel. Även från detta land utvandrade många pga överbefolkning och låga skördar. Vi måste gå mot miljövänligare metoder, helt klart, men inte så snabbt att vi riskerar nya svältkatastrofer.

Bertil 2010-08-23

Instämmer i allt väsentligt i den kritik som framförts i tidigare inlägg. Bedrövligt att Sveriges Lantbruksuniversitet avlönar en professor som varken är saklig eller vetenskaplig i det han säger. Det sänker förtroendet för hela universitetet och leder inte framåt.

Johanna Arvidsson 2010-08-22

Disussionen bör lyftas en nivå. Vad tål jorden, låt säga om 1000 år eller 10000år? Oavsett vilken skörd det blir, måste vi ta ansvar för långsiktig hållbarhet och biologisk mångfald. Vi kan inte tänka att vi ska explodera i befolkningsmängd och tro att jorden kan försörja alla, att det bara gäller att hitta moderna metoder för att kringgå biologiska principer. Vi kanske inte ens ska odla spannmål alls i vissa regioner? Istället återgå till gammal traditionell kost. Det gäller att göra lokala beslut om vad som är hållbart just där. Boskapsskötsel, jakt, fiske är urgamla hållbara försörjningssätt (men inte med vilka metoder som helst). Gräsbetande djur behöver inte konstgödning och bekämpningsmedel. Dessutom skyddas jorden mot erosion och utlakning och jordmånen snarare växer. Biologer, miljövetare och lantbrukare bör istället sätta ned foten och säga vad som är långsiktigt hållbart, med kurraget att säga att vi inte kan fortsätta som vi gör. Vi behöver också samarbeta med andra yrkesgrupper om att tillsammans diskutera hur vi begränsar befolkningsmängden, inte hur vi kan suga ut de sista näringsdropparna ur jorden för att försörja en allt mer krävande och växande befolkning.

Ingemar Nilsson 2010-08-21

Specialiceringen i lantbruket bidrar till att kretsloppen inte fungerar. Vissa områden domineras av mjölk, grisar eller ren avsaluproduktion av stråsäd, raps mm. En önskedröm vore att alla specialister finns i samma odlingsområde så att marken kunde utnyttjas gemensamt med gynnsam växtföljd och fördelning av växtnäringen. I potatisodling får vi en revolution när vi med GMO-teknik får bladmögelresistent matpotatis. Det skulle framförallt möjliggöra ekologisk odling med större säkerhet och skördeutbyte. Den konventionella odlingen skulle kunna bli nästan ekologisk om man återgår till mekanisk ogräsbekämpning. Återkopplingen av växtnäring från samhällen är ett svårare problem då man måste hitta vägar att inte förorena urin fekalier och hushållskompost med metaller och medicinrester. Vi som är biologer måste minska polariseringen mellan eko och konventionellt och ge politiker visioner om möjliga utvecklingsvägar och mål.

stina 2010-08-21

hur kan detta kallas duel om de inte får replikera varandra? dåligt gjort. sedan är det ett faktum att skörden blir visserligen lägre här i norden med ekologisk odling, men i varmare länder (där denna svältande miljard bor) blir skörden högre med ekologisk odling pga av den högre omsättningen av ämnen. han använder sig av förvrängda fakta/undvikande svar i nästan samtliga frågor. jag undrar om han inte är sponsrad av ett partiskt företag i sin forskning?

stina 2010-08-21

hur kan detta kallas duel om de inte får replikera varandra? dåligt gjort. sedan är det ett faktum att skörden blir visserligen lägre här i norden med ekologisk odling, men i varmare länder (där denna svältande miljard bor) blir skörden högre med ekologisk odling pga av den högre omsättningen av ämnen. han använder sig av förvrängda fakta/undvikande svar i nästan samtliga frågor. jag undrar om han inte är sponsrad av ett partiskt företag i sin forskning?

Pella 2010-08-21

Ja här fanns mycket att kommentera, jag väljer skördarna: Att ekojordbruk skulle ge mindre skördar är en villfarelse. Under 2007 presenterade amerikanska forskare en sammanställning av närmare 300 studier av ekologisk odling. Syftet var att undersöka om ekologisk produktion kan försörja världen med mat. Sammanställningen visar att om allt lantbruk lade om till ekologisk produktion skulle avkastningen sjunka något i den utvecklade världen, men tydligt öka i utvecklingsländerna. Flera av de studier som forskarna tagit del av visade att övergången till ekologiskt jordbruk i länder som Argentina, Kina, Nepal, Etiopien och Mali medfört skördeökningar på allt från 50 till 500 procent.

Johan 2010-08-21

Tragiskt att en professor ges utrymme att sprida sådan desinformation. På frågan om det globala perspektivet är påståendet om skördarna fel. Skördarna ökar ofta med ekologisk odling i uländer där svälten finns, Jorderosionen minskar och jorden bördighet byggs upp med ekologisk odling.

Annika 2010-08-20

Detta är en otroligt intressant debatt, men det viktigaste är, som Lennart Gladh skriver, att "de stora problemen idag är ojämlik konsumtion, liksom stora förluster av resurser från "jord till bord" samt all mat som kastas." Vi i västvärlden överkonsumerar långt mer än de i utvecklingsländer "underkonsumerar", och vi måste minska vårt slöseri! Föreställ dig att alla på jorden är vegetarianer, varpå mark för att odla djurfoder + betesmark kan användas för att odla linser, bönor och spannmål istället! Då borde det inte vara något som helst problem om skördarna blir 40 % mindre samtidigt som vi lär oss att inte slösa så mycket!

Madde 2010-08-20

"En kopp kaffe innehåller exempelvis 130 mg naturliga ämnen som är giftiga, medan intaget av bekämpningsmedelsrester via födan motsvarar ungefär 55 mg under ett helt år." Detta säger ingenting. Det beror helt och hållet på hur potent giftet är och vilka egenskaper det har som påverkar vår kropp. Av vissa ämnen kan även mycket låga doser under längre exponeringstid utgöra en risk för vår hälsa. Långtidsexponering ÄR svår att bedöma, men inte omöjlig, och nog så viktig.

Madde 2010-08-20

"En kopp kaffe innehåller exempelvis 130 mg naturliga ämnen som är giftiga, medan intaget av bekämpningsmedelsrester via födan motsvarar ungefär 55 mg under ett helt år." Detta säger ingenting. Det beror helt och hållet på hur potent giftet är och vilka egenskaper det har som påverkar vår kropp. Av vissa ämnen kan även mycket låga doser under längre exponeringstid utgöra en risk för vår hälsa. Långtidsexponering ÄR svår att bedöma, men inte omöjlig, och nog så viktig.

Dani 2010-08-20

"Långsiktigt töms jordarna på fosfor, kalium och mikronäringsämnen och bördigheten avtar." Ett stort mysterium är då att det går att odla något över huvud taget på jordar som brukats utan modern gödning i tusen år.

Bruno 2010-08-20

Ganska tunna svar utan vidare systemsyn. T ex, hur kan man jämföra utsläpp av fossila bränslen med kol som "är bundet" i biomassa? Att på så vis jämföra två helt olika kolkretslopp funkar helt enkelt inte.

Alis 2010-08-20

Håller med Sönke, viktigt! Samt att de inte svara på frågorna! Dåligt! Kanske är det så att ekoodling ger ngt lägre skörd, och därmed skulle behöva större yta. Men ett större problem är att odlingsbar mark försvinner i och med bebyggelse, jorderosion m.m. Stopp för byggande på odlingsmark! Sluta spridandet av gift och energikrävande handelsgödsel. En annan fråga är också vem som kan odla maten. Färre och färre kan odling. /Alis

Madde 2010-08-20

"En kopp kaffe innehåller exempelvis 130 mg naturliga ämnen som är giftiga, medan intaget av bekämpningsmedelsrester via födan motsvarar ungefär 55 mg under ett helt år." Detta säger ingenting. Det beror helt och hållet på hur potent giftet är och vilka egenskaper det har som påverkar vår kropp. Av vissa ämnen kan även mycket låga doser under längre exponeringstid utgöra en risk för vår hälsa. Långtidsexponering ÄR svår att bedöma, men inte omöjlig, och nog så viktig.

Sönke Eggers 2010-08-19

Hej! Jag kan bara inte låta bli och påpekar att diskussionen saknar en viktig punkt under det pågående biologiska mångfaldsåret 2010 (FN). Inte ens Lennart Gladh lyfta fram biologisk mångfald särskild mycket. "Ett rikt odlingslandskap", "ett rikt växt och djurliv" och "en giftfri miljö" är tre viktiga nationella miljömål som inte bör glömmas bort i klimatdebatten. Hälsningar, Sönke Eggers

Jesper 2010-08-19

De svarar ju inte på frågorna! Det tycker jag att intervjuaren borde ha återkopplat om (detta är uppenbarligen en mailintervju). Exempel "Finns det risker med kemiska bekämpningsmedel i grundvattnet?". Svar: "Halterna i livsmedel av de bekämpningsmedel som används i Sverige är ytterst låga".

OliK 2010-08-18

Och vilken vits har denna "duell" om inte randvillkoren diskuteras? Vilka konsekvenser en odlingsmodell der beror bl.a. på konsumtionsmönstren i stort, produktionstyperna skiljer sig inte bara på ekologisk-konventionellt, osv... Bättre, vetenskapligare(!), kan ni (hoppas jag)
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies