Fråga oss här!
Vi erbjuder

Att sätta en prislapp på naturen

Vilka naturvärden bör och kan vi bevara för framtiden? Vilka kan vi exploatera till nytta för mänskligheten? Knappast några nya frågor. Utbyggnaden av vattenkraften i våra älvar har i 100 år ställt dessa. Frågan har dock fått ny aktualitet då man i Ecuador nu försöker att sätta en prislapp på Amazonas regnskog i The Yasuní Initiaitve.
Publicerad: Uppdaterad:

gästkrönikan Jag deltog i mars i en internationell delegation för att diskutera detta nyskapande initiativ.
Nationalparken Yasuní i östra Ecuador har i studier utnämnts till världens mest biodiversa område. På en hektar (motsvarande två fotbollsplaner) yta av regnskog har man identifierat fler trädarter än vad som observerats i hela Nordamerika. Det kryllar dessutom av grodor, insekter och apor i den täta vegetationen.

Bländande vackert

Yasuní är ett bländande vackert regnskogsområde nedanför Andernas sluttningar, just där Amazonfloden har sina tillflöden.  I området bor indianstammar i total isolering.
Allt vore frid och fröjd om man inte i Yasuní nyligen upptäckt mer än 850 miljoner (!) fat olja värt mellan 50 och 100 miljarder kronor på världsmarknaden. Oljefyndigheten har ett alltför stort värde för ett litet och fattigt land för att kunna ligga kvar. Samtidigt skulle en utvinning hota de unika naturvärdena. Exemplen på utvinning av olja och andra naturtillgångar i Amazonas förskräcker.

Tillsatte en kommission

Så vad gör man?
Ecuadors regering valde att tillsätta en kommission för att se över frågan om oljan i Yasuní och man utarbetade ett mycket intressant förslag, The Yasuní Initiaitive Det går ut på att omvärlden köper certifikat för att oljan ska bli kvar i jorden. Pengarna skulle användas till att återplantera regnskog, att bekosta utbyggnad av förnybar energi och att förbättra skolväsendet. Ett unikt och nytt koncept.
Under mottot ”keep the oil in the soil” åkte representanter för Ecuador under 2009 ut i världen för att hitta finansiärer till sitt initiativ. Och se, det gick riktigt bra. Med Tyskland i spetsen var man i december 2009 redo att skriva under de första avtalen. Då hände det högst oväntade. Två timmar innan planerat undertecknande sade Ecuadors president Rafael Correa helt plötsligt nej. Varför? Ingen vet med säkerhet även om det finns många spekulationer.

Kraftiga protester

Efter kraftiga protester i Ecuador tvingades presidenten i januari att tillsätta en andra kommission (den första avgick) för att se över Yasuní’s framtid. Den kommer att rapportera i sommar.
Ett femtontal personer från hela världen i en internationell delegation, inklusive jag själv, åkte i mars 2010 rakt ut i regnskogen i Ecuador för att se Yasuní med egna ögon och för att på plats diskutera  initiativet.
Min slutledning är att The Yasuní Initiaitive definitivt förtjänar att stå som en ny modell för att stimulera till investeringar för att bevara naturen. Modellen sätter ett pris på vårt naturliga kapital vilket möjliggör inträde i nya ekonomiska modeller. Varför inte?

Professor Björn O. Nilsson
Verkställande Direktör, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)
 

Kommentarer

Polly Yates 2010-12-22

Marknadsekonomin och det så gott som globala kapitalistiska system är baserad på efterfrågan och anbud. Så länge det finns en ökad efterfrågan på råvaror, olja i detta fall, kommer det att finnas ett marknadstryck att exploatera tillgångar på råvaran. Att föreslå en marknadsmodell som skulle agera kontra alla befintliga marknadskrafter utan vidare är därmed naivt och patetiskt. I vår befintliga globala ekonomi är det är bara filantroper och idealister som skulle vara beredd att göra en sådan "kontra" investering, på en alltför lite skala alltså. Historien har visat att krig har startats om intressen att utvinna råvaror. Minskningen av efterfrågan på jordens råvaruresurser är den enda effektiva lösningen för att stoppa exploateringen av regnskog i vårt befintliga makroekonomiska system. Att dämpa och stoppa befolkningsökningen på vår planet är ett bra medel åstadkomma en bestående lösning på problemet. Professor Nilsson får tänka efter om resultatet av sin "insats", att skriva en artikel, är värt förbrukningen av tonvis av just oljan, för att resa jorden runt. Nilsson's "marknadskraft" att genomföra denna expedition har möjligen varit rentav att han tyckte att det var kul att ströva omkring i regnskogen som ett slags intelligent auktoritet, business class på annans bekostnad.
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies