Fråga oss här!
Vi erbjuder

Är etanol en miljöbov?

Duellen är en nystartad serie i tidningen Naturvetare och på vår webbplats: Först ut i Duellen är Sören Wibe som menar att etanol som fordonsbränsle är en miljöbov. Han ställs mot Jakob Lagercrantz som går till försvar för etanol som ett miljövänligt bränsle.
Publicerad: Uppdaterad:

duellen Sören Wibe är professor i skogsekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå och författare till rapporten "Etanolens koldioxideffekt".

Sören Wibes argument mot etanolen:

Mer utsläpp av växthusgaser

Etanolen ökar utsläppen av växthusgaser, åtminstone på rimligt lång sikt.
Enligt en kalkyl i en rapport till Expertgruppen för Miljöstudier har det svenska etanolprogrammet utsläppen av koldioxid med 20 miljoner ton sedan millennieskiftet jämfört med om motsvarande transportarbete utförts med bensin.

Produktionen av etanol ger större utsläpp än produktion av bensin. Dessutom kräver etanol uppodling av ny mark vilket frigör stora mängder kol, speciellt när nyodlingarna leder till avverkningar av regnskog.

Höjda matpriser

Priserna höjs på livsmedel och djurfoder. När vi använder jordbruksmark för att odla etanolgrödor minskar utbudet av livsmedel och djurfoder på världsmarknaden. En studie visar till exempel att om majspriset steg med 25 procent och sockerpriset med 10 procent ledde detta till nyodlingar på cirka 100 miljoner hektar i världen. Höjda priser på livsmedel drabbar direkt världens fattiga.

Regnskog huggs ner

När man planterar sockerrör på grässtäpper i södra Brasilien sker både direkta utsläpp av koldioxid och dikväveoxid och indirekta utsläpp. Studier visar att sockerrörsodlingar leder till att markanvändningen ändras vilket i slutändan för med sig avverkningar av regnskog i Amazonas.

Samhällsekonomiska förluster

Nästan alla studier av världens etanolprogram visar på stora samhällsekonomiska förluster: EU:s expertgruppp konstaterar t ex att EU:s etanolprogram 2007-2020 leder till förluster på uppemot 400 miljarder kronor.

 

Jakob Lagercrantz är ordförande i Gröna Bilister.

Jacob Lagercrantz argument för etanol:

Mer utsläpp av växthusgaser

Etanol är, om den är rätt producerad, ett mycket energieffektivt och miljöeffektivt bränsle. Bäst idag är den etanol som produceras i Brasilien. Svenska myndigheter (Vägverk, Naturvårdsverk samt Konsumentverket) ger varje år ut Bilindex, en översyn över den svenska nybilsförsäljningen. Här anger man att koldioxidbesparingen med E85 är 65%.
Vi kommer att behöva en mångfald av bränslen under en lång tidsperiod. Biobränslena kommer att ha en viktig roll, på sikt i kombination med el och biobaserade syntetiska bränslen.

Höjda matpriser

De sociala problem, som finns i det internationella jordbruket, måste vi vara med att påverka genom upphandlingskrav på alla bränslen. De enda bränslen med krav idag är den miljömärkta fordonsgasen, och den etanol som importeras till Sverige. Både sociala krav, och krav på energieffektivitet vid produktion och fossil koldioxidreduktion. Det ställs inga krav på fossila bränslen.

Regnskog huggs ner

Det finns några rapporter som varnar för vad som kan ske i framtiden om ett "worst case" scenario inträffar - att sockerrörsodlingar tränger ut annan odling som då går in i stäpp eller regnskog i Amazonas. De flesta forskare ser dock att det finns möjlighet att styra utvecklingen. En rimlig utveckling med kloka krav och övervakning skapar inte dessa negativa effekter. Sockerrör i Brasilien, där 50% av produktionen går till socker, ligger företrädesvis i södra Brasilien på historisk frukt och kaffeodlingsmark.  

Allt handlar om vilka krav vi ställer. En elbil som körs på el från ett ineffektivt brunkolskraftverk i Polen har högre emissioner än en motsvarande bensinbil. Körs den på Bra Miljöval el, är koldioxidutsläppen mycket små. Gröna Bilister har en teknikneutral syn på bränslen. Energieffektiva bilar skall drivas av bränslen med så liten miljömässig och social negativ påverkan.    

Kommentarer

Göran Andersson 2010-04-19

Om produktionen av Etanol förorsakar 50% större fossila koldioxidutsläpp, kan man fundera på hur etanolen kan vara så billig. Det måste vara en otrolig förlustaffär..... Såg ett program om etanolproduktionen i Brasilien. Fabrikerna drivs av det de producerar dvs etanol. Årets pressbild härom året var en bild på en rykande etanolfabrik. Utsläppet bestod alltså av koldioxidutsläpp från biobränslen....

Bosse 2010-02-19

Etanolen i E85 importeras till största delen från Brasilien, där de enorma monokulturella odlingarna av sockerrör gör att den biologiska mångfalden förstörs. Därtill kommer konstgödsling, konstbevattning och landgrabbing som försvårar landreformer för den fattiga befolkningen. Inte bara Wibe utan även stora miljöorganisationer för bilbränslen från grödor: http://www.transportenvironment.org/News/2009/11/EU-biofuel-rules-likely-to-cause-more-harm-than-good/ EU försöker dock tysta ner saken: http://www.transportenvironment.org/News/2010/2/Leaked-guidance-rings-alarm-bells-over-sustainability-of-biofuels/ Den etanol som importeras från Brasilien kommer till stor del från multijätten Cosan som nyligen fick sina banklån frysta p g a misstänkt slavarbete: http://latinamerika.nu/bank-stoppar-lan-pa-grund-av-slavarbete Cosan har nu inlett samarbete med oljejätten Shell för exploatering av ytterligare mark för sockerrörsodlingar. Lagercrantz (Gröna Bilister) brukar ofta hävda att det är oljeintressen som ligger bakom kritiken mot etanol. Sanningen är att flera oljebolag, bl.a. Shell, Exxon/Mobil och Neste placerat sig i toppen på tidningen Biofuel Digests lista över intressanta biodrivmedelsföretag. Etanolen passar perfekt i deras produktmix och kan få dem att (felaktigt) framstå som gröna (greenwash). Här är en artikel som utvecklar probelmen med etanolodlingarna i Brasilien: http://www.arbetaren.se/articles/utrikes20090902 Och de fattiga protesterar mot rovdriften: http://latinamerika.nu/brasilianska-kvinnor-till-attack-mot-skogs-och-jordbruksjattar Att sedan E85 (vintertid E75) innebär 40% högre bränsleförbrukning och dito bränsletransporter gör väl inte saken bättre. Wibes rapport kom som en välkommen motvikt mot den starka etanollobbyn i Sverige. Bara i etanolimportören SEKAB har 1,7 miljarder av kommunala medel riskerats, bl.a. på etanolodlingar i Tanzania. SEKAB-historien kan man löäsa om i ett 20-tal artiklar i Norran: http://norran.se/arkiv/sekab/article350240.ece

Hillevi Eriksson 2010-02-17

Sören Wibes studie är baserad på dåliga gissningar och stor okunnighet om förhållandena i världen. Odlingen av sockerrörsetanol på före detta betesmark i södra Brasilien har inget samband med de drivkrafter som påverkar avskogningen i mellersta och norra delarna av landet. Tvärtom bidrar exportinkomsterna till att Brasilien kan effektivisera sitt jordbruk (vilket man gjort) och motverka fattigdomen i norr som driver avskogningen. Det vore positivt om Naturvetaren valde att starta duelldebatten på en högre nivå nästa gång, eftersom det är så angeläget att vi framledes arbetar kunskapsbaserat och konstruktivt för att motverka klimatproblemet och fattigdomen i världen.

Jouko Tuliniemi 2010-02-15

Under årens lopp har jag läst och lyssnat till uttalande från politiker till miljövåndande intressenter om etanolens vara och inte vara. Allt eftersom förbrukningen ökat har de så kallade sakkunnigas fördömanden ökat till att man idag kan skönja en viss desperation i alla övertoner. Jag för min del tror mer på oljans färg på oljemätstickan och på ett enkelt fingerprov i avgasröret än på munhuggande med allsköns presentationstabeller som tillhygge. Om man även försöker sig på en hastig analys av uttalande från skribenter i bilkretsar så handlar det om nästan uteslutande om hinder och mycket lite om möjligheter när det gäller etanol. Detta kan man tolka som att etanolen har etablerat sig betydligt snappare än marknadskrafterna har väntat sig. Vilket i sin tur visar på allmänhetens vilja att ta sitt ansvar. Viljan till ansvar från allmänheten betyder också att utvecklingsprocessen måste på allvar rikta in sig med allt var det innebär av investeringar och nytänkande. Etanolen har med detta utvecklats från nisch till etablerat drivmedel och har därmed intagit sin plats i utvecklingsrutiner. Åtgärderna mot den här utvecklingen syns tydligt för var och en som vill se det. Till ex, prishöjningar med luddiga förklaringar fick man ner förbrukningen. Nu är det dags för nästa etapp. ”Etanol större miljöbov än bensin” man attackerar skattebefrielsen. Men intressenterna bakom åtgärderna framträder inte så tydligt. Larmrapporteringen förstärks av hänvisningar till och uttalanden av förtroendegivande auktoriteter som vid det här laget kan liknas med vilka kraftuttryck som helst. Behovet av transportmedel tvingar oss att välja av utbudet. Behovet är inte lika överallt skillnaderna är stora därför är inte generaliserande statistik en bild av värkligheten. Seriös forskning om miljö och klimatproblematiken måste utgå från verkligheten stå med båda fötterna på jorden och inte vara ett slagträ i händerna på lobbyister. Mvh Jouko Tuliniemi

Klas Österberg 2010-02-12

Tack, professor Wibe för din initierade och vetenskapligt baserade rapport om etanolens negativa verkningar på markanvändningen i U-länder! Vad jag kan förstå är slutsatserna helt riktiga- etanolen hotar både skogen och matförsörjning för de fattiga! Samtidigt ska OECD-länderna nu avsätta miljarder dollar till att minska avskogningen, medan Sverige överlägset leder ligan inom EU som ökar konsumtionen av etanol. Det går ju inte ihop!

Konrad Skeri 2010-02-12

25%-35% av den mat vi köper hem slänger vi. Vi skulle alltså utan problem kunna använda 25% av Europas åkerareal för bränsleodling utan att det påverkar matförsörjningen om vi bara hanterar den mat vi har vettigare. Det skulle inte lösa alla problem, men det skulle ta oss en bra bit. Alternativt: om 3/4 av matproduktionen mättar 500 miljoner EU-medborgare och den sista 1/4 är överskott, så borde den 1/4 kunna mätta ~166 milj människor. Och då räknar vi EU-mätt, vilket är en bra bit ovanför svältgränsen.
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies