Vi erbjuder

Tunneln i Hallandsåsen blir klar - tids nog

Till år 2015 ska tunneln genom Hallandsåsen äntligen stå klar är det tänkt. 13 år senare än beräknat. Bygget genom Hallandsåsen har kantats av misslyckanden och felberäkningar. Varför är det så svårt att tränga igenom just det här berget?
Publicerad: Uppdaterad:

Byggprojekt Fredrik Björkman står och kisar ut över Hallandsåsen. Hundkex och smörblommor frodas i det långa gröna gräset och en bit ned på horsten vajar en blågul flagga.
– Ungefär där börjar ett parti med söndervittrat berg, säger han och pekar mot flaggan. Där är berget så mjukt att man skulle kunna sticka in en kniv.
Som hydrogeolog på Banverket har Fredrik Björkman blivit expert på hur Hallandsåsen fungerar.
– Hallandsåsen ligger i en tektonisk zon. När det uppstod rörelser i den bildades sprickor i berget där vatten kan sippra in, säger han.

Hallandsåsen är ingen ås

Hallandsåsen är egentligen ingen ås. Det är en horst, en upphöjning som bildats då berggrund från olika håll rört sig mot varandra och pressat upp berget över mark-ytan.
Till skillnad från en vanlig rullstensås som skapades under istidens tillbakagång bildades Hallandsåsen under krita och har sedan dess varit i ständig förändring. Det är just i dess uråldriga historia vi kan finna förklaringen till flera av de misslyckanden som kantat tunnelbygget genom berget.

Vatten läcker in i tunneln

Det finns 400 mätpunkter bara för att övervaka grundvattennivåerna i berg och jord. Fredrik Björkmans jobb är att hålla koll på att vattennivåerna och att pH-värdena håller sig inom rimliga gränser och inte skadar miljön. Han behöver egentligen inte gå utanför kontoret mer än för att kontrollera att mätstationerna mäter rätt. De tar automatiskt mätvärden som sedan skickas direkt till kontoret. Men det räcker inte.
– Det här är vad geologer kallar fältsyn. Att traska runt i naturen och få en blick för hur saker och ting fungerar, förklarar han.

Inbyggd i Hallandsåsen

Politikerna hade bestämt att tågtrafiken i Europa skulle byggas ut för att minska utsläppen av skadliga växthusgaser.
– Det är inte geologer som bestämmer om en tunnel ska byggas eller inte. Det är politiker som tar det beslutet. Sedan ritar de ett streck på kartan och inte förrän då kommer geologerna in i bilden. Men eftersom Hallandsåsen ser ungefär likadan ut överallt gör det ingen större skillnad var man bygger, säger Fredrik Björkman. Under sommaren kommer tunnelborrmaskinen att passera under Lyabäcken. Då kan bäcken komma att torka ut och därför har man planerat för att tillfälligt flytta de stationära bäcköringarna till en näraliggande fiskodling.
Fiskarna kan vara unika, men det har man inte undersökt. Man vill vara på den säkra sidan, och man vill inte ha fler rubriker.

Vad hände med akrylamiden?

Ulf Rick på Kemikalieinspektionen, satt med som sakkunnig under rättegången mot företaget som sålde Rhoca Gil.
– Akrylamid är ett organiskt ämne som bryts ned i naturen. När det kom ut i dagen från Hallandsåsens syrefria och kalla grundvatten kunde det oxideras och omvandlades till koldioxid, vatten och kvävgas.

Hoppa bock

Till omstarten efter skandalen anställde Banverket Björn Gillberg som miljöcontroller. Han förklarar vad det var som gick snett.
– Man tog för lätt på miljöfrågorna och började hoppa bock över regelverket.
Björn Gillberg förde in krav på riskanalyser av alla kemikalier innan han slutade för fyra år sedan.
– Numer måste alla kemikalier som ska användas anmälas till kommunen en månad i förväg, säger Båstad kommuns miljö- och tunnelcontroller Bo Vendt.

Till sist kom miljön först

Banverket driver flera olika kontrollprogram för att se hur naturen svarar på bygget, bland annat ett ekologiskt kontrollprogram som pågått i tio år.
– Det är viktigare att driva detta rätt, än att forcera och riskera miljön. Det behöver inte innebära några problem för den tidsplan vi har nu, säger Sten Inge Arnesson, miljöchef på Banverket projekt Hallandsås.

Inget ljus i tunneln

Ett av Fredrik Björkmans sista stopp är i en kohage.
– Det är fascinerande att man lyckas driva ett projekt med så högt uppsatta miljömål och samtidigt bygga en tunnel, säger han.
Tunnelborrmaskinen kommer aldrig att bryta igenom en bergvägg så att man kan se ljuset i slutet av tunneln. Det kommer bara att vara ännu mer tunnel, eftersom tunnlarna från början byggdes från alla håll. Men tunneln kommer att stå klar. Tids nog.  

Text och foto: Lina Haglund

Kommentarer

Språkvårdaren 2015-12-08

Ordet "ås" är ett samlingsnamn för flera typer av långsträckta upphöjningar i terrängen - inte en synonym till "rullstensås". Vad är då Hallandsåsen - är det fråga om matlagning? "Hallands ås" är den korrekta benämningen, som varken ger upphov till missförstånd eller fortsatt språkförstöring. Sauce Hallandaise ? Rhoca Gil !
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies