Vi erbjuder

Så ska forskningen få fart på ekonomin

Stockholm Meeting 2009 avslutades med en debatt om hur vi kan få ut så stora samhällsekonomiska vinster som möjligt av den svenska naturvetenskapliga forskningen.
Publicerad: Uppdaterad:

Stockholm Meeting Investeringar i forskning och höjd utbildningsnivå är bara en del av de faktorer som ligger bakom ökad tillväxt. Kunskapen måste också spridas och forskningen omsättas i innovationer. Pontus Braunerhjelm, professor vid Kungliga Tekniska högskolan, huvudsekreterare för Globaliseringsrådet och vd för Forum för småföretagsforskning, talade på Stockholm Meeting om vikten av decentralisering och internationalisering av forskningen, liksom att det måste byggas fler broar mellan forskningen och näringslivet.

– De kunskapsintensiva miljöerna förefaller bli allt viktigare, sade han.

 
Kunskap måste bli företag

Sverige exporterar mer kunskap än vi importerar, vilket kan låta väldigt positivt.

– Samtidigt kan det tolkas som ett tecken på att vi inte riktigt har förutsättningarna att omsätta kunskapen i växande företag, sade Pontus Braunerhjelm, som visade siffror på att mellan 60 och 90 procent av forskarna vid stora svenska universitet inte vet vad universitetens holdingbolag gör, när syftet med dessa bolag är just att hjälpa forskarna att kommersialisera sina upptäckter.

Enligt Pontus Braunerhjelm bottnar svenskt välstånd någonstans i de stora företag som grundades på tekniska och naturvetenskapliga innovationer som gjordes runt förra sekelskiftet – AGA, Alfa Laval, Astrazeneca, Ericsson, Gambro och Pharmacia. Men i skuggan av jättarna har något hänt med den svenska entreprenörsandan.

– När storföretagen kom till var Sverige en entreprenörsdriven ekonomi, men nu har vi under lång tid levt i hägnet av de här företagen. Nu är det något i de ekonomiska drivkrafterna som saknas. Det finns en massa saker som hämmar entreprenörskap i Sverige, kanske i första hand: om man går i putten och misslyckas – hur stigmatiserande är det? , frågade sig Pontus Braunerhjelm, som ändå tyckte sig se en ljusning.  

– Det finns mer av entreprenöriell spirit idag än vad det fanns för 10-20 år sedan.

 
Sverige saknar ekosystem

Per-Erik Sandlund, vd för Invest in Sweden Agency sade att det saknas ett ekosystem i Sverige för att ta en tidig planta till ett träd, en färdig produkt som kan komma ut på marknaden.

– Det finns väldigt många små företag och sedan finns det kanske 15 till 20 i expansionsfasen, men sedan är det något som händer. Företagen har inte expansionsmöjligheter. Vi måste ha ett system där forskningspolitiken är sammanlänkad med näringspolitiken och finanspolitiken och vi måste ha pengar som fördelas över hela linjen.

Marika Edoff, foskningsledare vid Ångström Solar Center, vars forskning har kommersialiserats solcellsföretaget Solibro, som idag har sin produktion i Tyskland, höll med om att det finns ett stort glapp.

– Man kan få mycket pengar för att ta det lilla fröet en liten bit, men det finns inte riskkapital som vågar satsa hela vägen ut, sade hon.

En organisation som försöker överbrygga gapet mellan forskningen och företagsvärlden är Karolinska Development, som stöder företag som utvecklas ur akademin och bland annat bistår med nätverk och kontakter.

– Vi måste skapa en långsiktig ägarbas som kan vara med och göra satsningar som tar 10, 20 år, sade Conny Bogentoft, och tog Astrazenecas bedövningsmedel Xylocain som exempel på läkemedelsbranschens tidshorisont. Det lanserades på 50-talet och säljer fortfarande för miljarder.

 

Fonder kan dämpa krisen

Panelens tips till Jöran Hägglund, som är statssekreterare hos näringsminister Maud Olofsson och som inledde Stockholm Meeting med en presentation av regeringens satsningar på forskning, var att med anledning av finanskrisen sätta upp statliga fonder som kan gå in och samfinansiera företag med privat sektor, att satsa på skatteincitament för forskning och att skapa förutsättningar för nya marknader genom att gå lagstiftningsvägen istället för att stödja genom kortvariga subventioner.

Peter Agre, som belönades med 2003 års nobelpris i kemi för sin upptäckt av cellernas vattenkanaler, aquaporinerna, talade tidigare under dagen om den stora roll som turen trots allt spelar inom forskningen.

– Det gäller att vara på rätt plats vid rätt tid och ha ögonen öppna, sade han.

När det gäller att få ut samhällsnytta av forskningen, kan man dock bädda för tur med de rätta förutsättningarna menade Pontus Braunerhjlem, som modifierade en aning med hjälp av ett citat från Louis Pasteur: ”Fortune favours the prepared mind."

 

Bilden: Per-Erik Sandlund, vd för Invest in Sweden Agency och Marika Edoff, foskningsledare vid Ångström Solar Center, vill se mer finansiering för företag i expansionsfasen. Foto: Lars-Erik Liljebäck.

Hanna Meerveld

Jobbar inte längre på Naturvetarna

Kommentarer

Kommentera