Vi erbjuder

Ojämn spelplan för klimatarbetet

Japaner och kineser vallfärdar till "Europas grönaste stad", Växjö, som har prisats internationellt för sina klimatsatsningar. I Sundsvall har den energitunga industrin hittat klimatsmarta lösningar, men man har svårt att sjösätta åtgärder på bredare front. Hur mycket som satsas på klimatet och på vilket sätt, är till stor del upp till varje kommun att avgöra.
Publicerad: Uppdaterad:

klimatdebatten För att lyckas med klimatfrågan måste någon ta upp den på agendan. Konkurrensen om uppmärksamhet och ekonomiska resurser är stark från andra områden, som till exempel skola och omsorg.
Det säger kulturgeograf Eva Gustavsson vid Örebro universitet, som är aktuell med sin avhandling ”Mellan det lokala och det globala: klimat, kommuner, nätverk”, där hon jämför hur Växjö kommun och Sundsvalls kommun jobbar med klimatfrågan.
– Kommunen fungerar också som en arena där många olika aktörer samverkar. Det krävs kunskap och ambition inom kommunen för att ta till vara och samordna lokala resurser från näringsliv och föreningsliv.

Olika förutsättningar

Växjö och Sundsvall är båda intressanta exempel enligt Eva Gustavsson. De har ambitiösa klimatmål men jobbar olika på grund av olika utgångspunkter och resurser.
– Växjö marknadsför verkligen sitt klimat­arbete. Jag vill kalla det place marketing. Med skicklig marknadsföring hoppas Växjö på att attrahera företag i miljö- och klimatbranschen som tillsammans med lokalt näringsliv och universitetet kan fortsätta bygga bilden av kommunen.
– Jag vill inte på något sätt förringa vad Sundsvall gör, de är också med och förverkligar klimatmålet. Men deras arbete bygger i högre grad på att industrin gör insatser för klimatet som de själva tjänar på genom lägre energikostnader.

Behövs mer än eldsjälar

Men det finns fler faktorer än eventuella eldsjälar i kommunen som avgör klimatframgången. Eva Gustavsson nämner geografin som betydande för platsens möjligheter – både topografin och naturresurserna, och om det finns andra miljöproblem som måste lösas innan kommunen kan komma åt klimatfrågorna.
Att stimulera teknisk innovation kan både skapa jobb och leda till ekonomiska vinster. Kunskap och lokala råvaruresurser kan till exempel användas för att tillverka biobränsle.
Klimatfrågor brukar oftast studeras av naturvetare. Men Eva Gustavsson menar att det också krävs samhällsvetenskaplig forskning om vad som kan göras lokalt i kommunen.
– Jag vill bidra med kunskap om klimatarbetets möjligheter genom att kritiskt analysera kommunernas insatser.
Att hämta kunskap, inspiration och erfarenheter från andra kommuner samt i nationella och internationella nätverk verkar också betyda mycket för kommunerna.
–  Nätverkande mellan kommuner och andra aktörer är ännu inte så väl undersökt och något jag gärna fortsätter att undersöka, säger Eva Gustavsson.
I framtiden tror hon att klimatarbete i hög grad kommer att handla om att ge ekonomiska incitament på lokal nivå för att utforma och implementera en klimatpolitik.
– Det är mycket positivt att många kommuner tar egna initiativ som går långt ut­över de mål som regering och riksdag har satt upp och att de ser sig som en del av det globala klimatarbetet.

Europas grönaste stad

En kommun som verkligen har tagit klimatarbetet på stort allvar är just Växjö, som under 2000-talet  har fått flera internationella miljöutmärkelser samt av BBC och andra internationella medier utropats till ”Europas grönaste stad”. Växjö har gjort klimatarbetet till sitt varumärke. Kommunens flerfaldiga klimatpriser är orsaken till alla de studiebesök som kommunen får, för vilka Växjö idag avsätter mer än en heltidstjänst.
– Japaner, fransmän och kineser på studiebesök är vanliga inslag i vår vardag, berättar So Hie Kim-Hellström miljösamordnare i Växjö.
– Besöken har pågått mer än tio år men ökat otroligt mycket under 2007–2008.

Växjö var tidigt ute

Förklaringen till Växjös klimatframgångar är flera, framför allt var man tidigt ute, redan på 1990-talet hade Växjö en tydlig klimatprofil. Och visst håller Växjö med Eva Gustavsson om att kommunen kan tacka sina eldsjälar som fört fram klimatfrågor och även andra miljöfrågor. Dessa har i hög utsträckning varit personer som har velat mycket och som fått stort utrymme i organisationen, samt lyckats få support från politiker och andra att driva ”sina frågor”.
– Växjö ska nu ta tag i transportsektorn och avfallsproblemen, säger So Hie Kim-Hellström och rabblar upp en imponerande trafiksatsning på bred front. Bland annat har en lokal klimatkommission i samarbete mellan universitetet och företag gjort en utredning om vad det skulle innebära för trafikflödena om man får 30 procent av befolkningen att ställa bilen och istället åka cykel och buss.

Biogas och cykelbanor

För framtiden finns planer för andra generationens fordonsbränsle i försök att hitta alternativ till diesel, till exempel dimetyleter (DME). Det är ett effektivt bränsle som produceras genom förgasning av biomassa.
Sedan ska också biogas börja användas i stadsbussarna och det ska satsas rejält på biogas genom ökad utsortering av biologiskt avfall i hushållen.
– Idag har vi en kommunal biogasmack för gas från avloppsreningen som idag underhåller cirka 50 bilar men det räcker inte på långa vägar.
Kommunen anlägger också gångvägar och det pågår ett projekt kring att samordna kommunala varutransporter. Man planerar också ”cykelmotorvägar” med bland annat företräde i signalsystemet, totalt har kommunen redan 15 mil cykelväg.
– Växjö är en bra cykelstad, inom fem kilometer kommer du vart du vill i stan! Men trots det är hälften av alla bilresor i kommunen kortare än fem kilometer, avslutar So Hie Kim-Hellström.

Utmaning för Sundsvall

– Sundsvalls kommun har ställts inför betydligt större utmaningar med en energislukande aluminium- och massaindustri. Med hjälp av statliga bidrag har kommunen tillsammans med företag och andra lokala aktörer hittat kostnadseffektiva miljösatsningar som alla tjänar på, både klimatmässigt och ekonomiskt.
Det berättar Marie-Louise Henriksson, samhällsplanerare och ansvarig för Agenda 21 i Sundsvalls kommun.
Framför allt har två satsningar minskat utsläppen av växthusgaser samt effektiviserat energianvändningen. I energikombinatet samordnas fjärrvärme- och elproduktion i Sundsvalls Energis kraftvärmeverk med SCAs pappersbruk och sågverk och på så sätt har cirka 40 000 m3 olja  kunnat ersättas med avfallsbränsle. I aluminiumsmältverket har ugnarna moderniserats och försetts med datorstyrning som dessutom har minskat utsläppen av stoft, tjärämnen och fluorider.
– Industrin har gjort ett bra klimatjobb och vår energi- och klimatstrategi ger oss bra kunskapsunderlag men vi har ändå haft svårigheter att sjösätta klimatarbetet på bred front, säger hon och tycker att Eva Gustavssons avhandling rätt väl fångar problematiken i Sundsvall.
– När man ställer Sundsvall mot Växjö är skillnaden påtaglig, vi har inte haft samma tydlighet i klimatarbetet från kommunens sida, säger Marie-Louise Henriksson.
– Växjö var långt framme i klimatfrågorna redan på tidigt 1990-tal, medan vi först sedan ett par år tillbaka upplever att vi fått tillräckligt tydliga direktiv i klimatfrågan.

Bilen styr planeringen

Det som hände i Sundsvall för ett par år sedan var att kommunen fick yngre politiker samt att Vänsterpartiet och Miljöpartiet kom in i beslutande funktion.
Marie-Louise Henriksson har funderat en hel del över vad som tidigare har brustit i handlingskedjan.
– Vad gäller den klimatanpassade samhällsplaneringen har vi precis som Växjö tydliga styrdokument men sedan har det helt enkelt hänt för lite rent praktiskt.
– Ett exempel är den bilorienterade samhällsplaneringen. År 2002 gjordes en attitydundersökning angående trafiken i centrala staden där mer än 90 procent ville ha restriktioner för trafiken, men några förändringar för trafiken genomfördes aldrig.
För att det ska bli möjligt att prioritera gång-,  cykel- och busstransporter måste besluten knytas till konkreta följder. Mycket handlar om direkta planfrågor, att förbereda cykelbanor och skaffa en infrastruktur som gynnar miljövänliga transporter. Marie­-Louise Henriksson berättar också att år 2006 antogs en ny lokal regeringsförklaring vad gäller tunga klimatfrågor. Bland annat ska koldioxid från kommunens fordon halveras fram till 2010. Kommunen arbetar också på en avvecklingsplan för fossila bränslen och planerar att effektivisera de kommunala transporterna.

Green highway

Kommunen har dessutom nyligen upphandlat RME (rapsmetylester) för  dieselfordon där pumparna också kommer att  vara tillgängliga för allmänheten och i april öppnar Sundsvalls första biogasmack!
– Äntligen! säger Marie-Louise Henriksson.
– Egentligen har vi goda förutsättningar för klimatarbete. Det finns till exempel ingen norrlänning som inte har motorvärmare. Så egentligen har vi har alla incitament för att skaffa fler elbilar, vi har både lokalt producerad el och infrastruktur, det är bara att komplettera med snabbladdning.
Kommunen jobbar också i ett projekt tillsammans med Östersund och Trondheim kallat green highway, där en infrastruktur för biodrivmedel ska byggas upp så att transporterna kan ske klimatvänligt.
Även Sundsvall får en del studiebesök men inte för helhetslösningar som Växjö, utan för sina spetsprojekt.
– Vi har flera goda exempel, ett av de mest spektakulära är en bassäng med fem till sex meter snö som täcks av flis och där smältvattnet sen används för att kyla sjukhuset. Rationellt och billigt i­stället för elkylning, berättar Marie-Louise Henriksson.  

Lena Gillstedt

Kommentarer

Kommentera