Vi erbjuder

Nya forskningsministern siktar högt

Tobias Krantz har rivstartat som ny högskole- och forskningsminister. Han ger tillbaka makten till forskarvärlden och siktar mot nya Nobelpris till svenska forskare. Trots fler högskoleplatser ska kvaliteten höjas. Han lovar också att ta tag i frågan om studiemedel.
Publicerad: Uppdaterad:

politiker Sverige ska inte bara dela ut Nobelpris, utan ska också ta emot den finaste utmärkelsen en forskare kan få. Det är Tobias Krantz vision som högskole- och forskningsminister. Men han jobbar på lång sikt och menar att den satsning som nu görs kommer att bära frukt först om något decennium.

- Svensk utbildning och spetsforskning ska hålla världsklass. Forskning och utveckling är grunden för hela vårt välstånd, säger han och intygar att det inte är tom retorik, och hänvisar till den rekordstora satsning på forskning som nu görs.

Tuffare konkurrens

Den globala konkurrensen blir allt tuffare. Han varnar för att Sverige och hela västvärlden tappar mark mot bland annat Kina och Indien som avser att fördubbla sin satsning på forskning.

- Det är en utmaning som vi kommer att anta. Det uppnådda enprocentsmålet, en procent av BNP till forskning, är en bra början, säger han utan att lova mer.

Tillsammans med näringslivet uppgår siffran till 3,7 procent, vilket inte många länder klarar. Ministern påminner om att det inte bara handlar om pengapåsens storlek, utan också om hur pengarna används. Han vill se mer av samarbete inom EU för att höja verkningsgraden. 

- Även om resurserna ska användas rätt nationellt, så måste vi tänka mer europeiskt. Samarbetet inom ESS, European Spallation Source är ett bra sådant exempel och visar att Sverige har kompetens att driva den typen av projekt, vilket ger internationell prestige.

Görs inte över en natt

Han driver också frågan om att överföra de gigantiska jordbrukssubventionerna till forskning och utveckling inom EU. 

-  Det görs inte över en natt, men långsamt vinner vi gehör för den idén. Det gäller att hitta resurser från olika håll utan att centralstyra.

Det ligger en styrka i mångfalden, menar han. Ännu en utmaning är att skapa nya företag från forskningsidéer. Han är inte nöjd med utfallet av svensk forskning. För få idéer blir innovationer. Den så kallade forskningsparadoxen är dock inte Sverige ensam om.    

Andra länder brottas med samma problem där det handlar om entreprenörskapsklimat och skattepolitik, vilket ligger utanför forskningspolitiken.

- Jag kan bidra med att öka samverkan mellan högskola och näringsliv, säger han.

I det ligger att ge högskolorna större självständighet och mindre än i dag styras av olika regelverk. Det menar Tobias Krantz skulle ge större möjligheter att ta emot externa anslag och lägga mer resurser på samverkan med näringslivet och andra länder.

 Forskningsministern har rivstartat på sin nya post, som han klev på i juni. Han har rivit upp företrädaren Lars Leijonborgs beslut om att forskningsråden ska utses av regeringen.    

- Styrningen blir mer effektiv och fri om forskningsråden utses av forskarvärlden. Ännu en poäng är att det blir ett större helhetsgrepp om den forskning som ska bedrivas.

Höjda anslag

Även om han tycker att vetenskapsråden ska vara en bastion för svensk grundforskning så vill han stärka högskolorna, som får kraftigt höjda fasta anslag. Frågan är om det räcker för att skapa 10.000 nya högskoleplatser om två år, som regeringen har beslutat.     

-  Vi skjuter till extra resurser för att klara utbyggnaden med bibehållen kvalitet, säger han. Enligt lärosätena själva kommer de att klara det. Några har dock tackat nej med hänvisning till att de inte skulle leva upp till kvalitetskraven..

Tobias Krantz är mycket nöjd med satsningen på högskolan.    

- Investeringen kommer i rätt tid med stora ungdomskullar och ett pressat läge på arbetsmarknaden. Därför är utbyggnaden högprioriterad.

Hur går det med kvaliteten?    

- Vi kommer att skapa drivkrafter för högre kvalitet. Exakt hur det kommer att se ut återkommer jag till.

Han tänker sig ett system motsvarande det som finns inom forskningen där citeringar och publiceringar i vetenskapliga tidskrifter räknas.

Förmågan att attrahera externa forskningsmedel är ännu en parameter. En proposition om kvalitetsreformen för grundutbildningen läggs i höst. Ministern avser också att ta tag i frågan om studiemedel, som han beskriver som angelägen. Det gäller också den kliniska forskningen, som han ska jobba vidare med. Även om det säkert blir tuffa förhandlingar internt inom Alliansen kring dessa frågor är Tobias Krantz optimist.    

- Det finns en samsyn inom Alliansen om att kunskap, forskning och innovation är avgörande för Sveriges framgång som kunskapsnation,säger han.

Som doktor i statskunskap ligger humaniora och samhällskunskap nära honom. Där har han också sina nätverk. Även om ministern saknar akademiska poäng i naturvetenskap så fascineras han av den. 

-  Rymdforskningen är otroligt spännande och vem kunde ana att vi skulle få ny kunskap om benskörhet tack vare rymdforskningen, säger han. Naturvetenskap är grunden för de flesta innovationer.

På lediga stunder kopplar han gärna av med promenader i naturen. Det kan han behöva nu när en högre växel läggs i inför valet nästa år, 2010.

Läs också:

Nu är det upp till bevis: Kommentar från Naturvetarna

 

   

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera