Vi erbjuder

Ner i gruvan

Så sent som för ett år sedan upplevde gruvnäringen en boom. Nu faller efterfrågan på metaller som zink, bly och silver. Men geolog Caroline Kuiper ser ljust på framtiden. Gruvan i Garpenberg går bra och man prospekterar för ökad produktion.
Publicerad: Uppdaterad:

gruvan En ny värld öppnar sig 900 meter under markytan i Garpenberg, södra Dalarna. I ett stort bergrum ligger verkstaden för alla de väldiga traktorer, frontlastare och lastbilar som används för att få upp den värdefulla malmen från underjorden.
Det känns lite overkligt och för tankarna till bergakungens sal och andra sagor. För fem år sedan band man ihop två gruvor med en två och en halv kilometer lång ort på det här djupet. Det har underlättat både prospektering och brytning.
– Jag trivs och upplever ett lugn här nere, säger geolog Caroline Kuiper på avdelningen för gruvplanering.
Efter en hissfärd åker vi bil på slingrande vägar i mörka tunnlar. På de högre nivåerna ligger dimman tät, men den lättar med ökat djup i takt med att det blir varmare. Jag upptäcker snabbt att den extra tröjan inte kommer till användning. Tvärtom blir det svettigt i bara en tunn overall.

Allt är inte guld som glimmar

Stenarna som har brutit sig loss från berget glimrar i mörkret och indikerar att vi har kommit till en malmkropp, som ligger inbäddad i kalksten. Men allt är inte guld som glimmar.
– Nej, det vi ser är svavelkis, som i sig är värdelös. Det mineralet är ett tecken på att det kan finnas brytningsvärda metaller som zink, silver, bly och guld, säger Caroline Kuiper.
Trots en liten dipp just nu, som en följd av finanskrisen, går det bra för Boliden. Vid boomen för drygt ett år sedan anställdes flera geologer i företaget.  Och det är särskilt positivt i Garpenberg, där fyra geologer jobbar, av totalt cirka 300 personer.
– I fjol var det svårt att rekrytera geologer med erfarenhet. För att intressera studenterna för den här delen av yrket måste utbytet mellan universitet och näringsliv bli bättre.

Framtidsjobb

Caroline Kuiper är övertygad om att geolog är ett framtidsjobb.  Hon påminner om bredden i yrket som spänner över allt från gruvnäringen till geologiska undersökningar vid olika infrastrukturprojekt. Men det är gruvor som ligger Caroline Kuiper närmast hjärtat.
– Just nu prospekterar vi för att kunna öka produktionen rejält här i Garpenberg. Vi har reserver och tillgångar som ser lovande ut. Sedan jag började här för drygt tio år sedan har produktionen nästan fördubblats och planeras i år att uppgå till 1,375 miljoner ton.
Vid karteringen tar man upp djupa borrhål med hjälp av en diamantborr. Kärnan skickas på analys, som ger svar på innehållet av olika mineraler och var skifferzonerna finns.
– Min roll är att ta reda på så mycket fakta som möjligt om våra malmkroppar. Hur malmen gränsar mot gråberget och om det finns delar av berget som kan påverka bärighet och annat som har med brytningen att göra.
Hon och hennes kolleger har också koll på vilka mineraler som ingår, vilket kan påverka anrikningen. Inte minst är det viktigt att ha kunskap om metallhalterna på den malm som ska brytas.
– Vi gör planer, både för en vecka och för 20 år framåt i tiden, över produktionen. Vi tittar på hur malmen ska brytas och hur stora volymerna blir.

Marken skakar

Aktiviteten under markytan märker man knappt av ovan jord mer än ett gruvtorn, som reser sig över horisonten, och ett transportband som kör malmen till anrikningen efter att den krossats och malts. Själva anrikningen sker genom olika kemiska processer beroende på vilken metall man är ute efter.
Två gånger varje dag skakar det till och vibrerar lite lätt i byn. Nya sprängningar tar Boliden allt längre bort i gruvan, som sträcker sig fyra kilometer på längden.
– Vi jobbar med sju malmkroppar med olika metallinnehåll och egenskaper. Det är alltid lika spännande att se hur planen stämmer med verkligheten. Just nu borrar vi i en ny malmkropp som kan bli brytbar om några år.
För att undvika ras och sättningar fyller man igen tomrummen med gruvrester i form av sand som blandas med cement.
– Tidigare har pelare med värdefull malm lämnats kvar för att hålla uppe taket. Den malmen kan nu tas till vara tack vare den nya tekniken med cement och sand.

Säker miljö

För att få till en säker arbetsmiljö i gruvan under själva brytningen, säkras berget i tunnlar och brytningsrum genom att väggarna sprutas med fiberarmerad betong. Dessutom slår man in bultar  för att hålla eventuella lösa delar på plats.
Det gör att Caroline Kuiper känner sig trygg i gruvan, där det råder en speciell stämning någonstans mellan saga och verklighet. Men för henne är gruvan en påtaglig verklighet och har varit hennes arbetsplats sedan 1998. 
Efter examen vid Lunds universitet för 21 år sedan började hon med att prospektera efter guld, och arbeta i  guldgruvan, Björkdalsgruvan,  utanför  Skellefteå. Än i dag hittar hon guld, även om volymerna är små.
– Det är mer en bonus och betyder mindre än zink som är den stora metallen. Efter anrikning här går metallkoncentratet bland annat till Bolidens smältverk i Sverige och Finland.
Zink används bland annat för att rostskydda stål, vilket är viktigt för bilindustrin. Andra användningsområden är batterier och olika legeringar, till exempel mässing.


 

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera