Fråga oss här!
Vi erbjuder

Klimatfrågan gynnar naturvetare

De nya klimatjobben för naturvetare är redan här. Hittills har de mest handlat om att ta fram ny kunskap och utveckla strategier för att bli klimatsmart. Mer forskning behövs, men också entreprenörskap för att omsätta forskningen i industriell produktion, menar professor vid KTH.
Publicerad: Uppdaterad:

nya jobb I takt med att klimatfrågan växer ökar behovet av naturvetare. Men bilden är inte entydig.
– Det är svårt att säga säkert, men det mesta talar för att det kommer att behövas fler naturvetare som har kompetens om klimatet, både i offentlig verksamhet och i företag som utvecklar miljötekniska lösningar.
Det säger Staffan Laestadius, professor i industriell utveckling vid KTH, som generellt menar att naturvetare har goda framtidsutsikter. Han har dock en reservation.
– Å andra sidan kan det vara så att naturvetarna redan har lämnat sitt bidrag genom att de har tagit fram kunskap som visar att klimatet håller på att förändras och hur jordklotet kommer att påverkas, liksom vilka åtgärder som måste vidtas för att minska utsläppen.

Spännande gränssnitt

I nästa steg menar han att den industriella tekniken måste utvecklas. Det måste fram klimatsmarta tekniska lösningar, som är fossilfria. Där kommer ingenjörerna in i bilden.
– Det är ett överlappande fält där både naturvetare och ingenjörer kommer att behövas för att utveckla systemlösningar på olika industriområden. Båda grupperna kommer att hålla sig framme och ta för sig. Hur väl de lyckas beror på hur de utvecklar sin kompetens.
I gränssnittet mellan naturvetenskap och ingenjörskonst menar Staffan Laestadius att det finns intressanta områden.
– Det är spännande med olika bakgrunder. Såväl fysiker som kemister och biokemister kommer att behövas från både de tekniska högskolorna och universiteten för att utveckla nya material som ersätter plaster.
Lika mycket handlar det om att påverka det politiska systemet och få folk att hoppa på klimattåget.

Halvera vore idealet

– Politiker, journalister och myndigheter av olika slag behöver tillägna sig naturvetenskaplig kompetens, vilket också gäller industrin.
Staffan Laestadius menar att vi står inför stora utmaningar. Idealet vore att halvera utsläppen av växthusgaser till år 2020, men han inser att det är både politiskt och tekniskt omöjligt. Men att det är nödvändigt att halvera utsläppen tre gånger till år 2050, vilket motsvarar en reducering med totalt 80–90 procent från dagens nivå, som i sin tur innebär en minskning med en till två procent varje år.
– Den nya utmaningen för världens länder är att fortsätta tillväxten och samtidigt minska koldioxidutsläppen. Miljöavgifterna måste höjas rejält, särskilt på internationell nivå med högre skatter på bland annat flygbränsle.

Stora utmaningar

I grunden återstår mycket forskning och utveckling, som sedan ska omsättas i industrin, innan det finns en rimlig chans att nå målet.
Staffan Laestadius ser kopplingar mellan finanskrisen och klimatproblemen.
– Det är inte realistiskt att återställa bilindustrin, som den ser ut i dag. Konsumenterna går och väntar på miljövänliga bilar. Etanol är dock inte lösningen, utan det handlar om att utveckla till exempel elhybrider.

Slaget om biomassan

Sol, vind och vatten, menar Staffan Laestadius, har potential att konkurrera.
– Särskilt om man tänker sig att extrahera koldioxid från luften och lagra i bergrum. Det är tekniskt möjligt, men frågan är om det är ekonomiskt försvarbart. Det höjer priserna på fossil energi och ger förnybar energi komparativa fördelar.
Men det stora slaget kommer att stå om biomassan. Många menar att biomassa är lösningen på det mesta, som till exempel drivmedel, uppvärmning av bostäder och nya material.
– Detta är en central fråga. Alla vänder sig till skogen och redan i dag är anspråken på skogsmark 50 procent högre än tillgången. Det kommer inte minst att bli ett politiskt problem att lösa.
Jordbruket då?
– Även jordbruket har en potential, men den marken konkurrerar med matproduktion.

Nya grödor behövs

Den förra jordbruksministern Annika Åhnberg, som har skrivit en rapport om hur klimatpåverkan kan minska genom jord- och skogsbruk, är mer positiv.
– Jordbruket kommer att spela en viktig roll, till exempel för att producera rapsdiesel och biogas. Kom ihåg att vi hittills bara har odlat grödor till livsmedelsändamål. Forskning och utveckling kan ge andra grödor för energiproduktion.
Annika Åhnberg öppnar för GMO-grödor.
– Jag vill se mer bioteknikforskning på universiteten. Då skulle det märkliga argumentet att vi är i händerna på de stora företagen urholkas. Med naturen som förebild kan vi genom FoU få helt andra grödor, som kan ersätta plaster och andra material.
Med mer perenna grödor och produktion av bioenergi så skulle jordbruket kunna bli en kolsänka.
– Det gäller också att jordbruket minskar sin egen förbrukning av fossila bränslen.
Hur ser du på etanol?
– Bra med den satsning som görs i dag, med tillämpning i småskaliga system och där biprodukten kommer till nytta som foder. Däremot tror jag inte på majsbaserad etanol från USA.
På frågan om hur arbetsmarknaden för naturvetare kommer att påverkas av klimatsatsningarna är Annika Åhnberg försiktigt positiv.
– Det borde finnas goda möjligheter. Glädjande att saker börjar hända nu efter många år av brist på innovationer och entreprenörskap.

 

Läs också:

Enorma möjligheter i klimatkrisens spår

 

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Bosse L 2010-02-08

Den etanol som vi använder i Sverige kommer i huvudsak från Brasilien och världens största etanol- och sockerproducent, Cosan. De som vill se hur det företag, Cosan, som svenska kommunala SEKAB importerar etanol från, beter sig kan kolla här: http://latinamerika.nu/brasilianska-kvinnor-till-attack-mot-skogs-och-jordbruksjattar Och bolaget gynnas naturligtvis av de ökande sockerpriserna: http://www.bloomberg.com/apps/news?pid=20601086&sid=abzCUBVKLX4g Cosans bank har stoppat lånen p.g.a. misstänkt slavarbete: http://latinamerika.nu/bank-stoppar-lan-pa-grund-av-slavarbete Och nu har Cosan slagit sig ihop med oljejätten Shell för ytterligare expansion av sockerrörsodlingarna: Shell och Cosan: http://www.reuters.com/article/idUSTRE6101TW20100201 http://www.reuters.com/article/idUSTRE61056Z20100201?loomia_ow=t0:s0:a49:g43:r1:c0.272727:b30226780:z0 I sockerrörsodlingarnas spår följer: landgrabbing, enorma monokulturer, förstörd biologisk mångfald, konstgödsling och konstbevattning samt inte minst: försvårande för den fattigare jordbruksbefolkningen att erhålla mark för odling av matgrödor. F.ö. tillverkas majsetanol även av svenska kommunala SEKAB, men då i Östeuropa.
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies