Fråga oss här!
Vi erbjuder

Håll dig frisk med matportfölj

En grupp forskare i Lund är bland de första i världen att försöka skapa en vetenskaplig friskmeny som människor faktiskt orkar följa. Tillsammans med livsmedelsindustri och vårdpersonal undersöker man hur flera livsmedel tillsammans kan minska risken för diabetes.
Publicerad: Uppdaterad:

kost Om du har flera nyttiga livsmedel att välja på kan du kanske äta en mindre mängd av varje. Då blir det lättare att följa en diet, konstaterar Juscelino Tovar.

Den tanken ligger till grund för projektet Food portfolio som Juscelino Tovar driver vid Antidiabetic Food Center (AFC) på Lunds universitet. Där testar forskare i samarbete med vårdpersonal och industri om det går att få en synergieffekt genom att kombinera olika livsmedel som är kända för att exempelvis sänka blodfetter. Försökspersonerna är utvalda för att de löper risk att utveckla det som kallas metabolt syndrom – ett samlingsnamn för hälsofaktorer som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Kanske kan kosten förebygga syndromet.

Food portfolio

Uttrycket food portfolio myntades av den kanadensiske forskaren David Jenkins för knappt tio år sedan. Jenkins visade att ett antal livsmedel, alla kända för att påverka blodfetter positivt, tillsammans kunde sänka nivån av ohälsosamt kolesterol lika effektivt som läkemedel.

Men det fanns ett problem: försökspersonerna orkade bara hålla sig till dieten under en kort tid. Någon månad klarade de flesta att följa matschemat som bland annat innehöll stora mängder aubergine, okra och psylliumfrö. Men efter ett år hade patienterna gett upp, och man såg inte någon vidare effekt.

– Att äta aubergine varje dag känns inte så attraktivt för många människor. Vi har försökt sätta ihop en så konventionell och smaklig meny som möjligt. Fiberrika grönsaker och frön kombineras med bland annat sojaprodukter, probiotika, och antioxidanter som finns i exempelvis blåbär och kanel, säger Juscelino Tovar.

Att studera effekten av flera livsmedel på en gång verkar egentligen rätt självklart – det är ju så vi äter. Ändå säger Juscelino Tovar, som disputerat i nutrition, att det nästan inte har gjorts alls inom functional food-forskningen.

Varför så lite forskning?

– Av flera skäl. För det första är det verkligen svårt. Att testa vad en enda komponent har för effekt är lätt, men att testa tio komponenter, och hur de påverkar flera faktorer i kroppen, är komplicerat. Dessutom kommer vi inte att kunna lyfta fram något enstaka livsmedel, vilket såklart hade varit enklare ur marknadsföringssynpunkt. Vi blev glatt överraskade av hur intresserade våra industripartners varit trots det, säger Juscelino Tovar.
Det är läkare på vårdcentraler som valt ut försökspersonerna. En nutritionist har hjälpt till med menyerna och livsmedelsföretag ställer upp med produkter.

Tänkbara synergieffekter

Inger Björck är professor i industriell näringslära och livsmedelskemi. Hon är föreståndare för både AFC och Functional Food Science Center, som AFC är en del av. Hon har också en teori om varför func­tional food-forskare oftast hållit sig till en produkt i taget.
– Det gamla tänkandet har nog hämtat sin form från läkemedelsprövningen. Att testa en enda substans är ju det enda sättet om man vill dokumentera en specifik mekanism. Men att ställa samma krav på effekt på ett enda livsmedel i en blandad kost är nog att begära lite väl mycket. Om vi kan finna synergier hoppas vi att det leder till mer realistiska produkter – för faktum är ju att det inte har kommit ut så många funktionella livsmedel på marknaden än, säger Inger Björck.

Motverka inflammationer

Antidiabetic Food Center är ett tvärvetenskapligt så kallat Excellence Center med pengar från bland andra innovationsmyndigheten Vinnova, Region Skåne och livsmedelsindustrin. Budgeten är drygt 200 miljoner kronor över tio år. Andra forskningsområden inom AFC är antioxidanter, mjölkproteiner och fruktextrakt och enligt Inger Björck ligger fokus ofta på de processer som driver inflammation i kroppen, och hur de kan motverkas med livsmedel.
– Vi har bara hållit på i två år men redan fått fram en del intressanta resultat som vi snart kommer att kunna berätta om, säger Inger Björck.
Juscelino Tovars projekt är bara några veckor gammalt, men hittills är försökspersonerna åtminstone nöjda med menyn. Hälften äter under en månad en kost rik på så kallade ”aktiva livsmedel”, hälften äter en hälsosam kost som följer Livsmedelsverkets riktlinjer. Månaden därpå äter alla det de brukar äta, och till sist byter grupperna meny med varandra.
Hur kommer ni att följa upp studien?
– Vi planerar en andra omgång inom några år, oavsett resultat. Kanske har vi då identifierat några produkter som mer kraftfulla och tar bort andra. Och så kan förstås utbudet av aktiva livsmedel vara större i framtiden, säger Juscelino Tovar.

 

Text: Lisa Kirsebom  
 

Kommentarer

Britt 2009-06-16

Jag vet en diet man orkar hålla sig till - den kallas LCHF (LowCarbHighFet). Den dieten går ut på att minimera kolhydraterna och öka på det naturliga fettet som exempelvis smör och grädde. Det är lätt att hålla sitt blodsocker på låg nivå med LCHF. Läkaren Annika Dahlqvist har många bra kostråd som hjälper människor med metabolt syndrom.

Lisa Kirsebom 2009-06-11

Hej, fundersam, reporten här. Som du ser i texten så är en viktig poäng att det här projektet *inte* redan har gjorts. Functional food-studier görs i allmänhet på ett enda livsmedel, eller ett mycket litet antal, vilket betyder att man måste äta stora mängder för att få någon effekt. Det är detta forskargruppen i Lund försöker komma runt genom att kombinera många livsmedel - då hoppas de att det ska räcka med litegrann av varje, vilket blir mer lättätet.

fundersam 2009-06-08

ja alla måste vi vara sysselstta med något, känns lite som ett projekt som redan gjorts, "more or less" men visst. spendera pengar på hjälp att överleva klimatförändringarna istället??
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies