Fråga oss här!
Vi erbjuder

ESS i Lund lyfter svensk forskning - men än är inte sista ordet sagt...

Den forskning som kommer att bedrivas inom ESS, European Spallation Source, i Lund kommer att förändra vår vardag. Med världens mest kraftfulla neutronkälla får forskarna titthål in i materia på ett sätt som inte går i dag. Det ger möjligheter att bland annat utveckla nya läkemedel, bränslen, byggmaterial och kemiska produkter.
Publicerad: Uppdaterad:

Än är inte sista ordet sagt i frågan om värdland för ESS. Men det mesta talar för att den prestigefyllda forskningsanläggningen kommer att hamna i Lund.
– Sverige har fått ett förord från övriga europeiska länder, som är med i projektet. Länge var Spanien och Ungern tuffa konkurrenter, säger Karl-Fredrik Berggren, professor i teoretisk fysik och tidigare projektledare för EES, vid ett seminarium i Almedalen i juli.
Nu fortsätter regeringen att förhandla med inblandade länder och att skriva avtal om villkor. Parallellt med detta kommer en miljöprövning att ske enligt miljöbalken.  Eftersom joniserande strålning alstras krävs det också tillstånd av strålskyddsmyndigheten. Redan nu har samråd med berörda myndigheter och boende i Lund startat.
– Genombrottet för ESS i Lund skedde 2007 när den nya regeringen sa ja och Sverige lovade att stå för en tredjedel av anläggningskostnaden, motsvarande närmare fyra miljarder kronor, berättar Karl-Fredrik Berggren. Hela projektet går i storlek att jämföra med bygget av bron över Öresund.
Nya bränslen och läkemedel
Hans glädje över beslutet går inte att dölja.
– Detta är en jättechans för Sverige att stå som värd för en modern och internationell forskningsanläggning med ny teknologi . Det är första gången i historien.
Han menar att den materialforskning som kommer att bedrivas där kommer att förändra vår vardag.
– I ett första skede handlar det om grundforskning, som till exempel hur cellmembran, celler och supraledare fungerar och är uppbyggda. Sedan blir forskningen allt mer tillämpad, som till exempel att utveckla stål som är både segare och lättare, vilket gör att fordon kan bli bränslesnålare.
Nya bränslen, bränsleceller och läkemedel är andra tillämpningar.
– Om ett läkemedel ska kunna blockera en viss funktion måste man veta hur proteinet ser ut där den verksamma molekylen kan docka. Med neutronacceleratorn kan vi se in i celler utan att påverka dem.
600 meter accelerator
Han jämför med röntgenstrålning, men med skillnaden att i stället för ljus skickas neutroner in i det material som ska undersökas. Genom att se hur atomer och molekyler uppför sig får man svar på materialets egenskaper och hur de kan förändras.
Neutronerna ligger djupt inbäddade i atomerna som bombarderas med protoner, vätejoner, för att kunna spjälkas (spallation). Det krävs oerhört starka krafter för att spjälkningen ska ske.  För att sätta fart på protonerna i närheten av ljusets hastighet behövs en accelerator, med supraledande magneter, som är 600 meter lång.
Platsen för anläggningen är i dag en spannmålsåker. Två kilometer på längden är mark som kommer att tas i anspråk.
– Anläggningen kommer att betyda oerhört mycket för svenska forskning. Utöver fasta tjänster med forskare, tekniker och administration kan omkring 5000 forskare från hela världen komma hit.
När får vi se den första spallationen?
– Med MKB färdig 2010 så kan byggstarten ske 2011. De första neutronerna produceras 2018 och 2023 beräknas driften vara i full gång.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör

Kommentarer

Johan 2009-08-15

Visst är det häftigt att Sverige står som värd för prestigefull forskningsinfrastruktur. Men det kommer att ske på bekostnad av annan värdefull forskning. De pengar som regeringen lovat att investera i produktions och drift kostnader kommer ju att, även om regeringen hävdar annorlunda, i slutändan tas från den begränsade medel som varje år satsas på forskning.

olik 2009-08-14

fin leksak, men behövs den verkligen? Jag bytte från CF till naturvetarna för att jag hoppades i det här förbundet inte bara är en samling prylfantaster utan, jo, just naturvetare. Såna som kanske inte glömmer bort att människan och hennes beteende och livsvilkor är en viktig del av naturen och faktisk utspelar sig på en full synlig nivå. Är både kemist och civ-ing och vänstrade rätt så mycket själv på mikro och nanonivå, men det som jag verkligen önskar mig är en "prestigefylld" (=finansierat) forskningsanläggning med 5000 tjänster inom humaniora, politik, ekonomi mm som skulle kunna komma fram till verkligen viktiga saker.
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies