Fråga oss här!
Vi erbjuder

Blogga om forskning

Trots att många forskare använder internet i sitt dagliga arbete är det bara ett fåtal som diskuterar idéer och resultat på gemensamma nätforum – något som är en självklarhet när det gäller dagsfärska nyheter eller kulturella fenomen.
Publicerad: Uppdaterad:

kommunikation I slutet på juni bloggades det frenetiskt från Svenska mässan i Stockholm då flera tusen forskare inom bioinformatik och systembiologi möttes i samband med den största internationella konferensen inom området. Efteråt prisades arrangörernas initiativ att göra konferensen så nätbaserad som möjligt: ”Äntligen en fullt interaktiv konferens inom det biologiska fältet”.
Mycket av denna entusiasm kan tillskrivas aktiviteten på Friendfeed – ett nätforum som snabbt blivit bioinformatikernas favorit för att dela med sig av tankar och idéer. Likt många andra områden har alltså vetenskapen anammat befintliga och väl beprövade verktyg som Facebook eller Twitter.

Virtuella forum

Genom Friendfeed kunde varje programpunkt kommenteras redan under pågående presentation eller seminarium. Succén var så total att det hela höll på att sluta i förskräckelse när Friendfeed bestämde sig för att blockera alla inlägg från konferensen efter­som mängden var så stor att det klassades som spam. Ett problem som dock fort kunde lösas av den datorvana publiken.
På dessa virtuella forum uppstod alltså ett möte i mötet som utan restriktioner kunde följas även av utomstående.

Men – som någon konstaterade – måste man ha en bläckfiskhjärna för att tillgodogöra sig det föreläsaren säger samtidigt som man via datorn följer publikens kommentarer och kanske håller ett öga på vad som sker i de parallella mötessessionerna. Helst vill man väl dessutom kunna formulera ett par egna kritiska frågor, vilket. inte blir lättare när man kan följa andra forskares omedelbara tankar till det som sägs. Det förutsätter också att den person vars tankar man vill åt nu väljer att lämna kommentarer eller, för den delen, inte råkat somna.

Oro för avslöjanden

Viljan att kommunicera i nätforum är inte alltid lika stor. Inom mer medicinska områden är till exempel oron för att avslöja för mycket om pågående projekt tydligare. Men gemensamt för all forskning är frånvaron av bra incitament för att kommunicera utanför de konventionella kanalerna.
Möjligen kan bloggande ses som en del av den ofta eftersatta ”tredje uppgiften”, men system saknas för att mäta betydelsen av forskning som publiceras direkt på webben och sådan publicering har därför litet värde när forskare söker pengar. Trots att det tekniskt skulle vara ett effektivt sätt att dela med sig av nya upptäckter – något ett fåtal pionjärer tagit fasta på när de fortlöpande lägger ut sina resultat direkt på nätet.

Få nätaktiva

Även datorvana bioinformatiker är relativt få aktiva på nätet. Och många tongivande forskare lyser med sin frånvaro. Som den ansvarige för tidningen Natures nätsatsningar, Timo Hannay, konstaterat har personer som besitter värdefull information inte tid att delta i mer informella forum vilket är en viktig anledning till att media som tar ut avgifter för redigerat innehåll kommer att spela en fortsatt viktig roll.
Klart är i alla fall att även forskare gillar att tjattra om både det ena och det andra, inte minst via internet. Återstår att se om denna entusiasm leder till modeller som bättre belönar forskare som publicerar sina resultat direkt på nätet.  

Erik Alexandersson

postdok på Stellen­bosch-universitet, ­Sydafrika, och vetenskaplig redaktör för BioMed Central

Kommentarer

Camilla 2009-09-16

Intressant, att du tar upp detta! Det skulle vara roligt med mer debatt, inom de vetenskapliga områdena!
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies