Frågor & svar
Råd och stöd
Man framför sitt skrivbord

Tjänstledighet

Det finns olika typer av tjänstledighet. Vissa typer av tjänstledighet har du rätt till enligt lag eller kollektivavtal, andra är upp till arbetsgivaren att bevilja.

Här kan du läsa mer om några vanliga ledighetsformer som ger rätt till tjänstledighet.

Föräldraledighet

Föräldraledighet räknas som tjänstledighet. Du har enligt lag rätt att vara föräldraledig under vissa förutsättningar. Läs mer om föräldraledighet här.

 

Tjänstledighet för studier

Du har enligt studieledighetslagen rätt att få tjänstledigt från din anställning för att studera. För att få rätt till studieledighet krävs att du vid ledighetens början har varit anställd under de senaste sex månaderna eller sammanlagt tolv månader under de senaste två åren. Avser ledigheten facklig utbildning finns inga krav på en viss anställningstid.

Du kan få tjänstledigt för i princip all utbildning, men det krävs att utbildningen syftar till att ge ökad kunskap och att det ingår undervisning.

Du bestämmer själv om du ska studera heltid eller deltid och mellan vilka tider du ska vara ledig vid deltidsstudier. Hur du formulerar din ledighetsansökan kan dock få betydelse för dina möjligheter att arbeta under exempelvis studieuppehåll.

Om arbetsgivaren har kollektivavtal

Arbetsgivaren har, om kollektivavtal finns, rätt att skjuta upp tidpunkten för ledigheten upp till sex månader utan att det krävs samtycke från den lokala fackliga föreningen. Om arbetsgivaren vill göra detta ska både arbetstagaren och den lokala fackliga organisationen genast meddelas uppskovet och skälet till detta. Facket har rätt till överläggning om uppskovet ifall detta begärs inom en vecka.

Ledighet för facklig utbildning kan arbetsgivaren, utan godkännande från facket, skjuta upp högst två veckor. Till facklig utbildning enligt studieledighetslagen räknas inte sådan utbildning som fackligt förtroendevalda och skyddsombud har rätt till enligt förtroendemannalagen respektive arbetsmiljölagen.

Kortare studieledighet, om högst en vecka, får arbetsgivare med kollektivavtal skjuta upp högst två veckor utan fackets samtycke.

Om arbetsgivaren inte har kollektivavtal

Arbetsgivare utan kollektivavtal kan skjuta upp ledigheten betydligt längre än vad som annars gäller. Vid ansökan om längre ledigheter än en arbetsvecka kan arbetstagaren först efter 2 år vända sig till domstol för att få ledighetens förläggning fastställd. Vid kortare ledigheter än en arbetsvecka gäller istället 1 år innan sådan domstolsprövning kan påkallas.

 

Tjänstledighet för att prova på nytt jobb

Du har ingen lagstadgad rätt att få tjänstledigt för att prova på ett jobb hos en annan arbetsgivare om du arbetar inom privat sektor eller kommun och regioner. Det är upp till arbetsgivaren att godkänna detta.

För statligt anställda som omfattas av avtalet Villkorsavtal-T gäller andra regler. Om du haft en tillsvidareanställning i minst 12 månader har du rätt att vara tjänstledig för att prova på en annan tidsbegränsad anställning inom staten, som omfattas av Villkorsavtal-T. Detta gäller inte om du får en verksamhetsledande eller jämförlig anställning med rätt till chefspension.

Du måste lämna din ledighetsansökan minst två månader före ledighetens början.

Om du vill avbryta ledigheten ska du informera den arbetsgivare som beviljat ledigheten. Detta ska ske senast två månader före den tidpunkt då du vill gå tillbaka till din ursprungliga anställning. Har du en provanställning som avbryts i förtid ska du underrätta arbetsgivaren om din återgång minst två veckor i förväg.

Du kan också beviljas ledighet för anställning utanför det statliga området. Sådan ledighet får omfatta högst sex månader, om inte din arbetsgivare anser att det finns särskilda skäl för längre ledighet.

 

Tjänstledighet för att driva egen näringsverksamhet

Om du varit anställd under de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren har du enligt lagen om ledighet för näringsverksamhet rätt att vara ledig från ditt arbete i upp till sex månader för att bedriva näringsverksamhet. Rätten till ledighet gäller under ett tillfälle hos en och samma arbetsgivare.

Det finns dock undantag från rätten till ledighet. Den egna näringsverksamheten får inte konkurrera med din arbetsgivare. Vidare får arbetsgivaren neka ledigheten om den innebär en väsentlig olägenhet för arbetsgivaren.

Vill du avbryta tjänstledigheten och återgå i arbete i förtid så ska du underrätta arbetsgivaren så snart som möjligt. Arbetsgivaren har rätt att skjuta på återgången i upp till en månad.

 

Tjänstledighet för utbildning i svenska för invandrare (SFI)

Enligt studieledighetslagen har du rätt till studieledighet. Men för så kallad SFI-utbildning finns särskild lagstiftning. Enligt denna lag har du rätt till ledighet från din anställning om du antagits till vuxenutbildning i SFI.

Lagen tar sikte på grundläggande utbildning i svenska språket. Vid påbyggnadsutbildning kan du i stället ha rätt till tjänstledighet enligt studieledighetslagen.

För att undvika praktiska problem så ska utbildningssamordnaren, arbetsgivaren, arbetstagaren och, ifall kollektivavtal finns, även en facklig företrädare delta i ett samråd. Samrådet är tänkt att leda till en överenskommelse som tar hänsyn till arbetsgivarens och arbetstagarens behov på bästa sätt. Nås ingen överenskommelse så har arbetstagaren rätt till ledighet på heltid vid heltidsstudier och som förkortning av arbetstiden vid deltidsstudier.

Du ska underrätta din arbetsgivare senast en månad innan utbildningen börjar.

Vill du avbryta studierna i förtid så kan har du rätt att återgå i tjänst. Du ska underrätta arbetsgivaren om detta så snart som möjligt och minst två veckor i förväg. Om du underrättar arbetsgivaren mindre än två veckor i förväg har du inte rätt att återgå i tjänst förrän två veckor passerat sedan underrättelsen lämnades.

Senast uppdaterad: