När regeringen i förra forskningspropositionen lanserade en ny modell för hanteringen av innovationer vid svenska universitet och högskolor var syftet att stärka arbetet för forskningens nyttiggörande. Det är en lovvärd ambition. Betydelsen av att svensk forskning utvecklas och kommer samhället till del kan knappast överskattas. Forskning lägger grunden för samhällsutveckling och bidrar till starkare konkurrenskraft. Universitet och högskolor har en nyckelposition i sin egenskap av att vara startpunkten för mycket forskning. Att de fullgör den s.k. tredje uppgiften – samverkan med övriga samhället och nyttiggörandet av forskning – är därför oerhört viktigt.
Naturvetarna tror i likhet med regeringen att det krävs incitament och finansiering såväl som fungerande strukturer för att kunskapsöverföringen mellan akademi och näringsliv ska fungera och för att forskningsbaserade innovationer ska uppstå och utvecklas. Forskningspropositionen antydde emellertid en inriktning mot ett mer sammanhållet innovationsstödsystem än vad som i praktiken kommit att utvecklas.