För att återspegla att internationalisering och internationellt samarbete är allt viktigare för universitet och högskolor och för samhälle i stort föreslår utredningen att en ny formulering avseende internationalisering införs i högskolelagen. Naturvetarna har yttrat sig om betänkandet En strategisk agenda för internationalisering (SOU 2018:3).
Publicerad:
Naturvetarna delar utredningens förslag i stort, men för att uppnå mål och vision om att Sverige ska vara en attraktiv kunskapsnation anser Naturvetarna att det dessutom krävs:
- Likabehandling mellan svensk och utländsk personal och att de inte får delas upp i ett A- och ett B-lag. Exempelvis har utländska postdoktorer med stipendiefinansiering ofta mycket sämre villkor än sina svenska kollegor.
- Stapling av tidsbegränsade anställningar måste upphöra. Tidsbegränsade anställningar inom högskolan överanvänds idag på många håll på ett sätt som inte är förenligt med lagstiftningens syfte.
- Att lönenivåerna liksom friheten att välja forskningsprojekt måste öka vilket bland annat kräver ökade basanslag i absoluta och relativa termer.
- Ett samlat ansökningsförfarande för statliga stipendier bör inrättas. Större anslag bör avsättas till stipendieprogram för att kunna erbjuda attraktiva stipendier till internationella studenter.
- Ändrade regler för arbetskraftsinvandring så att det blir lättare för utländska studenter och forskare att stanna i Sverige för att arbeta efter avslutade studier.
För att ge anställda inklusive doktorander goda möjligheter att initiera, genomföra och återvända från internationell mobilitet bör villkoren vara goda. Reglerna för att omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet och för att skydda sin sjukpenninggrundande inkomst under tiden i utlandet behöver förenklas och förbättras, anser Naturvetarna.