Dödlighet på 30 procent
Med pandemin i färskt minne höll världen andan och hoppades att smittan inte skulle sprida sig.
– Ganska snabbt såg man till att isolera de drabbade på båten. Diagnostiken med hjälp av PCR och gensekvensering visade att det handlade om ett hantavirus, som har en dödlighet på 30 procent, säger virusforskaren och professorn Jonas Klingström vid Linköpings universitet.
Orsakar sorkfeber
Till skillnad från den variant av hantavirus som finns i Sverige och orsakar sorkfeber är den här betydligt mer aggressiv och kan spridas mellan människor. Båda sprids dock av gnagare.
– Viruset som identifierades – andesvirus – var en ovanligare typ av hantavirus som hör hemma i Sydamerika. Mycket talar för att en person var smittad redan innan hen klev på båten.
Men det var inte självklart vilken smitta det handlade om. De första symptomen påminner om en rejäl influensa med magproblem. I nästa fas förlorar man vätska från lungorna, vilket gör att man inte längre kan ta upp syre.
Finns det läkemedel och vaccin?
– Nej, forskning och utveckling pågår, men det finns vaccinkandidater, medan det går trögare när det kommer till läkemedel.
Bra att ha koll på virus
Kan vi räkna med fler virusutbrott framöver?
– Ja, inte minst i ljuset av klimatförändringar och avskogning, då människor kommer närmare djur, med ökad risk för överhoppning av virus från djur till människa.
Sammantaget menar Jonas Klingström att risken för stor spridning i Europa är liten. Men det är viktigt att genom övervakning ha koll på utvecklingen.
Hur farligt är det svenska hantaviruset?
– Viruset sprids inte mellan människor och dödligheten är mycket låg. Det finns ändå skäl att vara försiktig när man rotar i utrymmen där gnagare finns. Smittan finns i avföringen och rörs upp med damm.