Behövs mer kunskap om våtmarker
Våtmarker är på allas läppar och ingen har väl missat aktivisternas krav på att rädda de artrika vattenmiljöerna. Kanske det har bidragit till att regeringen satsar på våtmarker och skjuter till nya pengar.
– Det är förstås positivt, men det behövs mer kunskap. Många tror att våtmarker är en quickfix som löser alla problem.
Men riktigt så enkelt är det inte.
– Det tar lång tid att återställa en våtmarksmiljö. Det finns också risk att näring och kol läcker från marken vid syrebrist och försämrar vattnet nedströms. Ingen våtmark är den andra lik och de erbjuder olika systemtjänster, säger Pia Geranmayeh, docent och våtmarksforskare på SLU.
Rätt våtmark på rätt plats
Hon förklarar att en våtmark är specialiserad på att fånga in koldioxid, medan en annan bromsar upp vattnet i landskapet och minskar översvämningar eller övergödning. Våtmarken kan också leverera vatten till jordbruket vid torka.
– Ett tips är att anlägga rätt våtmark på rätt plats. Här finns det kartverktyg till hjälp som kan uppskatta hur mycket näring en våtmark kan rena. Man får också välja vilken biologisk mångfald vill man ha, det går inte att satsa på fisk och grodor samtidigt då fisken äter grodyngel med god aptit.
Det är inte heller alla våtmarker som fungerar som en kolsänka. Det stämmer för torvmarker som kan öka kolinlagringen. En höjning av grundvattnet orsakar syrebrist, vilket gör att kolet inte avgår som koldioxid. Å andra sidan kan utsläppen av de potenta växthusgaserna metan och lustgas öka vid syrebrist.
– Här behövs mer kunskap genom mätningar och analyser av hur våtmarken påverkas under olika mark- och väderförhållanden och vattennivåer under många år. Den forskning som görs om våtmarker i dag är kortsiktig och inte samordnad.
Mer pengar behövs till forskning
Därför menar hon att det behövs pengar till ett långsiktigt nationellt uppföljningsprogram som samlar mätningar av alla ekosystemtjänster i olika våtmarkstyper.
Bakgrunden till att det finns så få våtmarker i dag är att staten tidigare har gett bidrag till att anlägga diken.
– Det gjorde man både för att höja skördarna i jordbruket och öka virkesproduktionen i skogsbruket. I dag är många markägare intresserade att återställa eller anlägga en våtmark för att till exempel säkerställa skörden under torra år, få viltvatten, brandskydd, fågelskådning, rekreation och till och med skridskois.