Sara Hägg. Foto: Andreas Andersson
Upp till 80 procent kan vi själva påverka vår biologiska ålder genom främst fysisk aktivitet och kosten.
– I studier på möss och insekter har vi sett att en diet med färre kalorier ställer om de metabola mekanismerna och bromsar åldrandet. Studier på människa har visat viss effekt, säger Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid Karolinska institutet.
Även när det kommer till fysisk aktivitet ser vi förändringar på cellulär nivå med förbättrade funktioner som påverkar den biologiska åldern på ett positivt sätt.
– Mycket talar för det även om det saknas evidensbaserade studier på människa. Från rymdforskningen har vi sett att åldrande processer påskyndas i viktlöst tillstånd. Mycket talar för att stillasittande har samma effekt på våra kroppar.
Även stress och mental ohälsa påverkar den biologiska åldern och kan vara lika farligt som rökning.
Hur definieras biologisk ålder?
– Biologisk ålder är ett mått på hur gammal din kropp faktiskt är, baserat på fysiologiska och funktionella faktorer i förhållande till andra med samma kronologiska ålder.
Sara förklarar att den kan vara högre eller lägre än din faktiska ålder beroende på livsstil, genetik, sjukdomar och miljöfaktorer.
– Det finns många fördelar med hög biologisk ålder i förhållande till kronologisk ålder. Det handlar bland annat om att klara sjukdomar och operationer bättre, liksom att hålla sig frisk högt upp i åldrarna.
Viktigt i forskningen är att kunna mäta biologisk ålder, vilket man kan göra på flera sätt.
– Ett blodprov kan ge svar, liksom muskelstyrka, hudens elasticitet och ämnesomsättning. Telomerernas längd är en av flera markörer på cellulär nivå som spelar in. När de blir kortare skyddar de inte vårt dna lika bra som tidigare, säger Sara Hägg.