Line Gordon. Foto: E-L. Jansson.
En god kost är en nyckel till en hälsosam livsstil och hållbar miljö. Det visar studien från EAT-Lancet, där forskare från olika discipliner har jobbat ihop.
– Det handlar om att leva inom de planeterna gränserna och samtidigt få bukt med globala folksjukdomar, som diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdomar, säger Line Gordon, professor vid Stockholms universitet och föreståndare för Stockholm Resilience Center.
Det är minskningen av rött kött som har gett rubriker när studien presenterats i media. Men även socker och siktat vetemjöl hör till de livsmedel som bidrar till en sämre folkhälsa.
Minskar påverkan på klimat
Även miljön kan vinna på ändrade matvanor genom förbättrade produktionssystemen som minskar påverkan på klimat, biologisk mångfald, övergödning och avskogning.
– Betande djur kan omvandla gräs från marker som inte lämpar sig lika bra för odling av spannmål och andra grödor i Sverige. Det håller landskapet öppet och skapar en stor artrikedom. Ett mer hållbart jordbruk kan också minska användningen av pesticider och antibiotika.
Att få människor att ändra matvanor är lättare sagt än gjort, och att komma med pekpinnar är sällan ett bra recept.
– Vi vill inspirera och göra det lätt att välja rätt. Det handlar inte om att välja bort kött helt, utan att minska på konsumtionen. Ett tips kan vara att blanda in baljväxter i köttfärsen eller välja en färs bestående av bara baljväxter.
Många har inte råd att äta hälsosamt
Studien från EAT har ännu ett fokus, och det ligger på rättvisa.
– Det ska vara möjligt för alla att äta en hälsosam kost, vilket nästan tre miljarder människor på jorden inte har råd med idag.
Line menar att en möjlig lösning är göra den hälsosamma maten billigare och den som orsakar ohälsa dyrare. En matskatteväxling skulle styra människor bort från köttdisken till avdelningen för frukt och grönt.
– Varje satsad krona på en omställning av livsmedelssystemet skulle ge tio tillbaka genom bättre folkhälsa, minskade kostnader för sjukvård och en bättre miljö. Men den vinsten för samhället ser vi inte direkt, utan sker på lång sikt.
Kanske det är därför som politikerna inte vill eller vågar agera, enligt de rekommendationer som forskarna bakom studien pekar på.