Martin Bergö, prorektor och forskare på Karolinska institutet. Foto: Liza Simonsson.
– Forskningens frihet attackeras på bred front. Censur och hot om repressalier i vissa miljöer gör forskare försiktiga, och en del stora forskningsprojekt har lagts ner och många forskare är uppsagda.
När forskarna ansöker om medel undviker de vissa ord för att inte riskera nekad finansiering. Mångfald, inkludering, klimat, folkhälsa och vaccin är några exempel. Konsekvenserna blir lite absurda, där forskare till exempel använder begrepp som förändringar i vädersituationer när de menar klimat.
Men Martin är optimist och menar att det kommer att förändras i ett annat politiskt läge.
– USA kommer tillbaka. Värdet av fri forskning och öppet utbyte med omvärlden är avgörande för deras framgång. Därför är det så viktigt att vi under tiden håller i våra forskningssamarbeten, inte bara med USA utan också med andra starka forskningsnationer, säger han.
Hur påverkas svensk forskning av utveckligen i USA?
– Här på KI har vi ett 40-tal forskningsgrupper som har anslag från NIH, alltså den amerikanska federala finansiären av medicinsk forskning. Det motsvarar ungefär 1-2 procent av KI:s totala intäkter.
Han förklarar att det som händer i USA skadar tilltron till vetenskap och expertkunskap globalt. Viktiga kontakter och nätverk förloras, och den politisering av klimat, vaccin och folkhälsa som sker där spiller över hit.
– Samtidigt ser vi att forskare från USA nu i högre utsträckning söker sig till Sverige och även att forskare med bra cv:n från andra länder som annars hade sökt sig till USA söker sig till oss. Vi vill alltid locka talanger, säger Martin.