Martin Bergö, prorektor och forskare på Karolinska institutet. Foto: Liza Simonsson.
Många falska rykten om hälsa florerar i sociala medier och på andra plattformar.
– Desinformation är en av de största utmaningarna vetenskapen står inför, säger Martin Bergö, professor i molekylär medicin och prorektor på Karolinska institutet.
Han menar att det redan har börjat påverka människors beteende när det kommer till mat, mediciner och vacciner.
– Det innebär en risk för folkhälsan när folk tror på falska påståenden. Till exempel går det rykten om att det finns ett samband mellan intag av paracetamol (alvedon) under graviditeten och att barnet ska utveckla autism, vilket det inte alls finns stöd för i forskningen.
Ofta används AI i trollfabriker för att skapa falska nyheter som hamras ut i sociala medier, där algoritmerna styr in människor i olika chattgrupper med likasinnade som bekräftar varandra. Det kan handla om allt från maghälsa för män över 50 år till grupper som sprider felaktig information om vaccin.
– Där står inte vetenskapen högt i kurs, utan den ifrågasätts och misstänkliggörs. Forskarna svartmålas och påstås vara i maskopi med industrin som bara vill tjäna pengar.
De som sprider desinformation hänvisar gärna till enstaka studier som stärker deras tes. Ett beteende som kan liknas vid att plocka russinen ur kakan.
– Våra myndigheter hämtar fakta från den samlade vetenskapen och ändrar inte sina råd utifrån enstaka studier. Det fina är att vetenskapen korrigerar sig själv över tid, där kunskap hela tiden byggs på och uppdateras.
En garant för att vetenskapen leder rätt är att forskarna granskar varandras forskning.
– Det har man gjort sedan 900-talet och har varit en framgångsrik metod, säger Martin övertygande.
Hur ska man då göra som naturvetare för att bemöta desinformation.
– Vi måste finnas på samma plattformar och lägga fram fakta. Vi ska berätta vad vi vet, men också vad vi inte vet.