
Tord Ranheim Sveen. Foto: Maria Jacobsson, vetenskap & allmänhet.
Redan från början fanns jorden och jordbruket nära, att växa upp på landet gjorde att steget till miljövetenskap kändes naturligt för Tord. Efter en kandidatexamen i miljövetenskap vid Göteborgs universitet fortsatte studierna med en master i miljövetenskap vid University of Melbourne i Australien. 2024 blev nästa stora milstolpe verklighet: en doktorsexamen i biologi vid SLU.
I dag står livet under markytan i centrum för hans forskning.
– Jag önskar att fler kunde förstå vilken enorm rikedom av liv som ryms i en näve jord, säger han.
Forskningen handlar framför allt om den biologiska mångfalden i marken, med särskilt fokus på svampar och bakterier. De är små och lätta att förbise, men deras betydelse är desto större.
– Svampar och bakterier är helt centrala för hur våra ekosystem fungerar. De driver processer som kol- och kvävecykeln och bidrar till att forma vegetationen och landskapen omkring oss.
Stora kunskapsluckor
DNA-baserade metoder har gett forskare helt nya möjligheter att undersöka livet under markytan. Men tekniken är relativt ny och jämfört med exempelvis växtekologi är kunskapen om markens mikroorganismer fortfarande begränsad.
– Det här är fortfarande ett väldigt öppet forskningsfält. Vi vet förvånansvärt lite om livet i marken jämfört med till exempel växter, som vi har studerat i hundratals år. Det är också det som gör forskningen så spännande, menar Tord.
Förhoppningen är att bidra till en större förståelse för hur marklevande mikrober lever, samspelar och understödjer de ekosystem vi själva är beroende av. Men forskningen stannar inte på universitetet.
I projektet Gräv djupare har elever från omkring 150 skolor runt om i Sverige fått bidra till ett storskaligt forskningsarbete. Projektet genomförs tillsammans med Vetenskap & Allmänhet inom ramen för ett större EU-projekt. Målet är att öka kunskapen om jordens betydelse och jordhälsa.
– Jordhälsa studeras ganska flitigt i jordbrukssystem men vi vet mycket mindre om hur det ser ut i urbana miljöer som ju faktiskt är de miljöer där flest människor vistas. Därför ligger fokus på en miljö som är särskilt relevant för många människor: staden.
Av den anledningen har skolelever gett sig ut i stadsparker för att samla jordprover och registrera vilka träd som växer i närheten. Förhoppningen är att resultaten ska ge ny kunskap om hur trädplantering kan bidra till friskare jordar i våra städer.
”Skolelevernas hjälp har varit ovärderlig”
Elevernas insats är långt ifrån symbolisk. Deras hjälp har varit ovärderlig eftersom det är oerhört svårt att samla in så många prover över ett så stort område.
Projektet blir på så sätt ett möte mellan forskning och samhälle. Elever får komma nära den vetenskapliga processen samtidigt som forskarna får tillgång till ett material som annars hade varit svårt att samla in.
När Tord tänker tillbaka finns det ett ögonblick då han verkligen kände att han gjorde skillnad. Ett minne som krävde envishet och många mil bakom ratten var när han genomförde ett landsomfattande projekt.
– Under mitt doktorandarbete körde jag ca 11 000 km över hela Sverige en sommar och samlade jordprov från igenväxande gräsmarker. Det var det första landsomfattande projektet som undersökte hur igenväxande landskap och beskogning påverkar mångfalden i marken.
Naturvetenskaplig kompetens
Naturvetenskaplig kompetens handlar ena dagen om praktiskt laboratoriearbete, att sålla jordprover eller pipettera jordextrakt. Nästa dag handlar det om att formulera frågor, testa hypoteser eller försöka förstå vad resultaten egentligen säger. Det är just den kombinationen som alltid har lockat honom.
– För mig är naturvetenskap ett sätt att se på världen. Forskning kräver både nyfikenhet och envishet. Och att ha bra diskussioner med andra är ofta det som för arbetet vidare. Beroende på vilket forskningsmoment jag håller på med för stunden växlar jag mellan dessa kompetenser.
I slutändan finns en större fråga bakom arbetet: Hur kan vi stoppa den pågående utarmningen av biologisk mångfald?
– För att kunna skydda naturen behöver vi först förstå den. Och den förståelsen behöver omfatta mer än det vi kan se ovanför markytan. En stor del av den biologiska mångfalden finns trots allt precis under våra fötter.
Kanske är det också där forskningens verkliga kraft finns. I kombinationen av att våga gräva djupare, upptäcka något vi tidigare inte förstått och sedan få fler människor att se det som hela tiden funnits där. I det arbetet är Tords forskning en betydande pusselbit tillsammans med hjälp från hundratals skolelever runtom i Sverige.
Namn: Tord Ranheim Sveen
Utbildning: Fil. Dr. i biologi
Utbildningsort: Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Bor: Uppsala
Gör på fritiden: Jag är småbarnsförälder så just nu tillbringas all fritid i sandlådan
Författare: Nikita Zeiloth