Matematik som verktyg för att förstå världen

Allt började på lågstatidet med en lärare som såg ett nyfiket barn och tänkte att det var dags att utmana lite mer. Med svårare matteböcker växte intresset för matematik fram. Ett intresse där även den fyra år äldre brodern spelade en viktig roll då han lät sin lillebror sitta med när han gjorde sina läxor. Att det sedan skulle sluta med en master i matematik var det nog ingen som förstod.

Efter gymnasiet där natur och samhälle var en stor del av schemat var framtiden ganska oklar. Intresset för matematiken fanns där men frågan handlade mer om vad den skulle användas till?

– Jag sökte matematikprogrammet tills vidare. Det slutade med en masterexamen i matematik och med en karriär långt bortom den traditionella bilden av vad en matematiker arbetar med, säger Ernst.

Idag är matematiken fortfarande en viktig del av arbetet som doktorand inom bioinformatik. Med hjälp av matematiska metoder kartlägger Ernst och hans kollegor hur gener påverkar varandra i olika celler. Målet är att bättre förstå de komplexa processer som pågår i kroppen och i förlängningen bidra till ökad kunskap om sjukdomar som cancer.

– När jag tidigare jobbade på SCB med miljöräkenskaper lärde jag mig hur matematik och statistik används i samhällsfrågor. Jag engagerade mig särskilt i hur programmering kan göra statistikproduktion mer effektiv och reproducerbar.

En värld full av möjligheter

Enligt Ernst är det just kombinationen av olika områden som är en av de saker som gör matematiken så fascinerande. Samma matematiska metoder kan användas på problem inom vitt skilda fält. Ett problem som dyker upp inom biologin kan i grunden likna ett problem som redan har lösts inom ett helt annat forskningsområde.

– Mycket finns att vinna på att noggrant definiera sin problemformulering i de minsta beståndsdelarna.

Det tvärvetenskapliga tänkandet blir allt viktigare i takt med att mängden data växer. Inom biologin kan forskare i dag samla in betydligt mer information från enskilda celler än tidigare. Samtidigt har utvecklingen inom maskininlärning gjort det möjligt att analysera stora datamängder på nya sätt.

För en matematiker innebär det en värld full av möjligheter.

– Mycket händer inom biologi just nu. Den ökade datamängden och möjligheterna att analysera mycket data med hjälp av maskininlärning öppnar många nya dörrar.

Att arbeta med forskning passar honom väl då han är någon som uppskattar att ständigt ifrågasätta och pröva idéer.

– Forskningslivet passar mig bra då fokuset ligger på reproducerbara resultat, intellektuell frihet och kritiskt tänkande. Det fina med matematik och matematisk statistik, utöver teorin i sig, är att det går att tillämpa inom många områden. Metoderna kan vara desamma även om ursprunget av data kommer från vitt skilda områden.

Matematik och demokrati

Men en naturvetenskaplig kompetens kan man göra skillnad långt utanför laboratoriet och forskningen vilket Ernst har bevisat med sitt senaste projekt. På fritiden har han skapat ett digitalt verktyg, minDemokrati, som gör riksdagens beslut mer tillgängliga för allmänheten. Genom tjänsten går det bland annat att se hur olika partier har röstat i riksdagsförslag från olika utskott. Intresset har blivit stort och sajten närmar sig 50 000 besökare och används redan i skolor.

– Det är ett projekt som visar en annan sida av hur matematisk kompetens kan användas, för att tillgängliggöra samhällsinformation.

Från de första svårare matteböckerna på lågstadiet till forskning om gener och sjukdomar har matematiken följt med Ernst som ett verktyg för att förstå världen. Den kan användas för att förstå celler, utveckla statistik, analysera data, lösa samhällsproblem och göra demokratin mer tillgänglig. För Ernst är trots yrkestitel drivkraften alltid densamma: att förstå komplexa problem och använda kunskapen för att bidra till en hållbar utveckling av samhället.

Testa valkompassen

Ernst Cederholm har byggt en AI-baserad valkompass som grundar sig på hur partierna har röstat i olika frågor. Testa den här!

Författare: Nikita Zeiloth