Bakgrunden är att regeringen har backat på lagförslaget efter synpunkter från arbetsgivarna som menar att den administrativa bördan skulle bli för tung.
Syftet med direktivet är att motverka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Genom insyn i lönesättningen och stärkta mekanismer i efterlevnad skulle målet nås.
Konkret innebär det bland annat att alla arbetstagare på begäran har rätt att få veta genomsnittslönen – uppdelad på kön – för dem som utför lika eller likvärdigt arbete hos en arbetsgivare.
– Vad som händer nu återstår att se. EU-kommissionen har sagt att direktivet inte kommer ingå i regelförenklingarna som kallas ”Omnibus”. Det färdiga direktivet föregicks av flera års förhandling och då hade regeringen sin chans, säger Naturvetarnas chefsjurist Sofia Söderberg.
Mycket talar för att vissa delar av direktivet kan ha direkt effekt hos offentliga arbetsgivare.
– Direktivet kan gälla direkt i delar som är klara, precisa och ovillkorliga, i vart fall hos offentlig arbetsgivare. Det beror på att dessa arbetsgivare anses vara en förlängning av staten som har brustit i att implementera direktivet i svensk lag.
Författare: Palle Liljebäck