Sverige har inte råd att diskriminera bort kompetens

Diskriminering i arbetslivet ett växande problem

Trots att Sverige har lagar som ställer tydliga krav på arbetsgivare att förebygga, utreda och åtgärda diskriminering så uppskattar Diskrimineringsombudsmannen (DO) att uppåt en miljon personer upplever diskriminering varje år, där vanligast förekommande stället är på arbetsplatsen.

När Naturvetarna undersöker akademikers upplevelser av diskriminering framkommer det att var fjärde person känt sig diskriminerad i arbetslivet de senaste fem åren. Grunden för diskriminering skiljer sig men är vanligast bland kvinnor och privatanställda.

5 tips: Så höjer du din lön som kvinna

Kvinnor uppger kön som den vanligaste diskrimineringsgrunden medan åldersdiskriminering är mer vanligt hos män. Samtidigt minskar sannolikheten att kallas till intervju redan efter 40 års ålder, särskild bland kvinnor.

– Våra medlemmar vittnar om att det ställs orimliga krav på erfarenhet i unga år och hur erfarenhet tycks mindre intressant bara för att någon nått en viss ålder, säger vår förhandlare/rådgivare Per Holfve.

Utebliven anpassning slösar bort kompetens

Personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) kan behöva särskilda anpassningar på arbetsplatsen för att utföra sitt arbete på bästa sätt. Det kan till exempel handla om färre fysiska möten, eget rum eller struktur och rutiner. Men eftersom arbetsplatser är utformade utifrån en snäv norm kan uteblivna anpassningar missgynna den med NPF, trots att personen har relevant utbildning och kompetens för jobbet.

I vår undersökning uppger var tionde person som svarat att de har behov av särskilda anpassningar på arbetsplatsen. Fyra av tio svarar att arbetsgivaren löst detta utan större problem, för två av tio krävdes påtryckningar och nära tre av tio har inte fått sina behov av anpassningar tillgodosedda.

– Individanpassat och konstruktivt ledarskap leder till lösningar. Det handlar också om resurser, men om viljan är god så ökar förutsättningen att hitta en fungerande väg, säger Per Holfve.

Vad säger lagen?

Arbetsgivare har en skyldighet att arbeta förebyggande, vilket innebär att risker för diskriminering ska kartläggas, analyseras och åtgärdas. Arbetsförhållanden ska anpassas till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar, trots det anmäls fler diskrimineringsärenden än någonsin.

– När arbetsgivare arbetar systematiskt, kunskapsbaserat och med tydligt ledarskap minskar risken för diskriminering, samtidigt som förutsättningarna förbättras för att ta tillvara den kompetens som finns, säger Per Sjödin.

Rekrytering första steget till inkludering

Inte sällan kan man läsa i jobbannonser att arbetsplatser prioriterar mångfald i rekryteringsprocessen, vilket är positivt, men här behöver perspektivet på inkludering breddas.

I löneenkäten 2025 frågade vi våra medlemmar om de upplevt diskriminering i arbetslivet. Upplevelsen är att namn, ålder och bakgrund kan påverka bedömningar redan i ett tidigt skede av rekryteringsprocessen.

Enkäten visade också att personer med NPF missgynnas vid rekrytering eftersom många arbetsplatser premierar social förmåga. Samtidigt är det vanligt att arbetssökande väljer att inte berätta om sin diagnos av rädsla för negativ särbehandling. Detta riskerar att skapa en situation där arbetsgivare går miste om värdefull kompetens, inte minst i bristyrken.

– Detta systemfel sorterar bort människor vi inte har råd att förlora, säger vår förhandlingschef Per Sjödin.

Intresseorganisationen Riksförbundet Attention har sett tendenser till att öppenheten om sin diagnos ökar generellt, vilket är positivt, men vi har en bra bit kvar. Deras undersökningar visar att de som är öppna med diagnosen också upplever mer negativt bemötande kopplat till funktionsnedsättningen.

– Det riskerar att leda till att anpassningar och stöd som hade kunnat ges uteblir och därmed får inte arbetstagaren möjlighet att utföra arbetet utifrån sina faktiska styrkor och sin potential och arbetsgivaren missar värdefull kompetens, säger Matilda Berglund Calais, intressepolitisk utredare på Riksförbundet Attention.

Inkludering skapar ett hållbart samhälle

Diskriminering måste hanteras på systemnivå, inte enbart som enskilda fall. Samtidigt är flexibilitet nyckeln till framgång. Förebyggande arbete behöver ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet, och det behöver lämnas plats för flexibla lösningar på individnivå på varje arbetsplats.

– Vi vill inspirera våra förtroendevalda till att bevaka att arbetsgivarna arbetar förebyggande. Vi tror på goda exempel och att lösningar kan inspirera till fler lösningar, säger Per Holfve.

I vår nya rapport Se potentialen! Insikter om diskriminering och inkludering för ett hållbart arbetsliv kan du fördjupa dig i våra undersökningar kring diskriminering.

Här kan du läsa hela rapporten. pdf, 1.4 MB.

Se också våra checklistor som hjälper dig att skapa ett inkluderande arbetsliv pdf, 206.8 kB..