Stress är inte fienden: ”Återhämta dig innan du är slutkörd”

Stress har länge haft ett dåligt rykte. Många förknippar ordet med något negativt, något som helst ska undvikas. Men enligt Niclas Almén, docent i psykologi, legitimerad psykolog, specialist i klinisk psykologi och legitimerad psykoterapeut, är bilden mer nyanserad än så.

– Stress i grunden är bra, något som kan hjälpa till att få resurser för att hantera situationen man är i, säger Niclas Almén.

Problemet uppstår när stressen pågår för länge och står i vägen för återhämtning. Det är alltså inte nödvändigtvis den intensiva stressen i sig som är mest skadlig, utan den ihållande stressen som aldrig riktigt släpper taget. Niclas Almén lyfter särskilt fram stress före och efter själva stressituationen, oro inför det som ska hända och ältande efteråt.

– Hade stressen endast funnits under stressituationen är det inte ohälsosamt, såtillvida stressituationerna är mycket högfrekventa och långvariga, säger han.

Om stressen däremot finns en tid innan själva stressituationen genom tankar, oro och ältande kan den breda ut sig över tid. På jobbet kan exempelvis otydlighet i roller bidra till långvariga stressproblem. När det blir oklart vad som förväntas, vad som ska göras eller hur ansvar är fördelat ökar risken att stressen blir kvar.

Återhämtning är mer än frånvaro av stress

Ett viktigt budskap från föreläsningen är att återhämtning inte bara handlar om att ta bort stress eller undvika krävande situationer. Återhämtning handlar om vad som händer i kroppen och psyket när resurser byggs upp igen.

– Återhämtning är vad som händer med dig, inte vilka aktiviteter du gör, säger Niclas Almén.

Det betyder att samma aktivitet kan fungera olika för olika personer. En fika kan vara återhämtning för någon, men inte för alla. En promenad, musik, en bok, en stund i tystnad, ett samtal om gemensamma intressen eller en positiv utmaning kan alla bidra till återhämtning beroende på person och situation.

Niclas Almén betonar därför vikten av att lära känna sig själv. Vad fungerar för dig? Under vilka förutsättningar? Och vilken typ av återhämtning behöver du just nu?

– Återhämtning behövs inte först när man är slutkörd. Tvärtom är det klokt att agera tidigare. Tecken på att resurserna börjar sjunka kan vara att du gör slarvfel, tappar tålamodet eller inte orkar bete dig på det sätt du vet att du egentligen kan.

Svårast när behovet är som störst

En utmaning är det som Niclas Almén kallar återhämtningsparadoxen: när vi har som störst behov av återhämtning är vi ofta som sämst på att tillämpa rätt sorts återhämtning. Därför behöver arbetsplatser göra det lättare att göra rätt.

Det handlar både om individens egna strategier och om arbetsmiljön. Kollegor, chefer och arbetsgivare kan bidra genom att skapa normer och miljöer där återhämtning är naturligt och möjligt.

Återhämtning behöver inte heller begränsas till fritiden. På jobbet kan återhämtning bidra till att prestationsbeteenden förstärks och att kontraproduktiva beteenden minskar.

– Jag brukar jämföra med mat: vi äter inte bara på fritiden, utan sprider ut det över dagen. På samma sätt behöver återhämtning finnas återkommande, både i arbete och privatliv.

Sex vägar till bättre återhämtning

Under föreläsningen lyfte Niclas Almén fram sex vägar till återhämtning på jobbet och på fritiden.

• Kontroll och påverkansmöjlighet. Att kunna påverka vad, var, när och hur något görs. Det kan handla om att se vilken kontroll som faktiskt finns och använda den.
• Avslappnande aktiviteter, som att lyssna på musik, läsa, promenera eller sitta i tystnad. Det kan också handla om att slappna av tillsammans med andra och prata om gemensamma intressen.
• Positiva utmaningar och aktiviteter. Det kan vara att läsa en faktabok, gå en kurs, ta sig an en ny arbetsuppgift, skriva en låt, ha en reflekterande diskussion med en kollega eller spela pingis.
• Psykologisk distans till krav och sådant som stressar. Det räcker inte alltid att gå på rast eller semester, det behövs också en mental paus.
• Kontrast och variation. I pauser bör det finnas kontrast till det man tar paus från. Vid en fika på jobbet kan det därför vara klokt att inte prata om jobbet.
• Psykologisk trygghet. Den skapas genom signaler om att man är säker och trygg. Vänliga kollegor, tydliga ramar för arbetsuppgifter, en ordnad och förutsägbar arbetsmiljö, en chef som visar lugn, återkoppling på insatsen och hjälp från kollegor när det behövs.