Att hela tiden lära nytt och utveckla sin kompetens är en hjärtefråga för oss på Naturvetarna.
– Det är också en prioriterad fråga för våra medlemmar. Därför jobbar vi med att baka in kompetensutveckling i de avtal vi tecknar med arbetsgivarna, säger Naturvetarnas förhandlingschef Per Sjödin.
Allt talar för att efterfrågan på naturvetenskaplig kompetens kommer att öka framåt.
– Det gäller i alla branscher, en trend som drivs av innovation och teknik, liksom den gröna omställningen, beredskap och säkerhet, säger Per Sjödin och hänvisar till en färsk rapport från Naturvetarna.
Försprång på arbetsmarknaden
Men vilken kompetens kommer naturvetare att behöva för att vara anställningsbara på framtidens arbetsmarknad?
– Det ser lite olika ut i olika branscher. Generellt gäller att analytisk förmåga och digital kompetens är hårdvaluta i alla branscher, särskilt i kombination med förmågan att kommunicera.
Han förklarar att de mänskliga färdigheterna blir allt viktigare när AI blir en självklar del i arbetet. Det handlar bland annat om att kunna samarbeta och visa empati. Båda i kombination ger ett försprång på arbetsmarknaden.
Om vi tittar närmare på kemi- och läkemedel är budskapet tydligt.
– Just nu är kompetens inom hållbar och kvalitetssäkrad produktion hårdvaluta. Företagen söker människor som kan kombinera nya material, cirkulära arbetssätt och spårbarhet. Dataanalys och AI blir snabbt vardagsverktyg i allt från labb till produktion, säger Jakob Tellgren, vd för IKEM, innovations- och kemiföretagen.
Kompetenser vävs ihop
Hur ser det ut om tio år?
– Kompetenserna vävs ihop. Hållbarhet, kvalitet och digitalisering blir kärnan i industrins arbetssätt, inte sidofrågor. Rollen att översätta krav till praktiskt genomförande blir allt viktigare, liksom ledarskap.
Det ligger i linje med slutsatserna från vår rapport inom life science.
– Jag vill lägga till regulatorisk kompetens, kopplad till kliniska prövningar och internationella regelverk. Det handlar om förmågan att förstå, tolka och tillämpa lagar och krav från myndigheter, men också att förklara dem för chefer och kollegor, säger Per Sjödin.
När det kommer till miljö och hållbarhet ser det fortsatt ljust ut även om politiska beslut har gjort att vindkraften har tappat fart med färre nyinvesteringar. Även att EU-kraven på hållbarhetsredovisningar har tagits bort kan påverka arbetsmarknaden.
– Jag ser det som ett hack i kurvan. Trenden mot ökade hållbarhetskrav i klimatomställningen är tydlig. Därför kommer behovet av kompetens inom hållbarhet och miljöanalys att öka i framtiden, enligt vår egen rapport.
Djup kunskap om arter
Det gäller också specialister inom ekologi och artkunskap.
– Vi behöver personer som har djup kunskap om arter och ekosystem, liksom om processer som är gynnsamma för bevarande av biologisk mångfald. Värdefullt också att kunna jobba i projekt från start till mål, säger Johan Ahlén, vd för Naturcentrum.
Han pekar på behovet av att ha kunskap om naturrestaurering, särskilt inom vattenvård.
– Vid sidan av biologi är det bra att ha kompetenser inom GIS och juridik. Att kunna kommunicera en idé, resultat och slutsatser är också viktigt, inte minst skriftligt, men också muntligt. Sedan lär alla behöva behärska olika AI-verktyg, säger Johan Ahlén.
Svenska livsmedel är hett
Vi glider över på modernäringarna jordbruk och trädgård.
– Här ser vi att branschen har utmaningar med minskat söktryck till de akademiska utbildningarna. Digitaliseringstakten behöver också snabbas på. Glädjande att efterfrågan på svenska livsmedel ökar, bland annat i spåren av skärpta krav på beredskap och försörjning i en orolig omvärld, säger Per Sjödin.
Vi ställer frågan till Gröna arbetsgivarna som förstärker den bilden.
– Robotik, precisionsodling, riskhantering och hållbarhetsdriven affärsutveckling blir ännu viktigare i lantbruket. Agronomi, teknik, affärsmässighet och social kompetens i säsongsbaserade team kommer i allt högre grad att efterfrågas, säger Kristine Wiklund på Gröna Arbetsgivarna.
Mer komplext skogsbruk
Samma mönster kan ses inom trädgård.
– Högteknologiska odlingsmiljöer, klimat- och energistyrning och cirkulära produktionsmodeller, eftersom resurseffektivitet och energikostnader troligtvis styr konkurrenskraften i framtiden.
Kristine Wiklund är också expert på arbetsmarknad och kompetensförsörjning inom skogsbruket.
– Avancerad dataanalys, autonoma system och klimatstyrd skogsskötsel blir centrala i ett läge där klimatförändringar, skogsskador och ökade krav på hållbarhet kommer att göra besluten mer komplexa.
I ljuset av den tekniska utveckling som sker inom dessa branscher kan tech-branschen vädra morgonluft.
– Tech går starkt och blir ännu viktigare, men hotas av kompetensbrist. Det handlar om allt från AI och dataanalys till cybersäkerhet och mjukvaru- och systemutveckling, säger Per Sjödin.
Baka in kompetensutveckling i avtalen
Sammantaget ser han fortsatt stor efterfrågan på naturvetenskaplig kompetens, där flera branscher redan i dag lider av kompetensbrist.
– Det hindrar många företag från att växa, men även samhället får svårare att leva upp till sina åtagande när det kommer till klimatomställning, hållbarhet och beredskap.
Därför menar Per Sjödin att det är så viktigt att få in kompetensutveckling i avtalen, till nytta för både arbetsgivare och medarbetare.
Författare: Palle Liljebäck