Direktivet ska ge ökad insyn i lönesättningen och bättre förutsättningar för att se till så att reglerna följs. Lagrådsremissen är klar och regeringens proposition väntas i mars.
– Det finns ett lönegap mellan kvinnor och män som inte går att förklaras av erfarenhet, färdighet eller befattning, säger Naturvetarnas chefsjurist Sofia Söderberg.
En nyhet är att arbetsgivare med minst 100 anställda vart tredje år ska lämna en lönerapport till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Arbetsgivare med 250 eller fler anställda ska rapportera varje år.
Förtroendevalda har en viktig roll
När de nya reglerna införs är det viktigt att fackets insyn och delaktighet i arbetet upprätthålls. Arbetsgivarens nya skyldigheter ska omfattas av den samverkan som ska ske enligt reglerna om aktiva åtgärder. Bland annat ska samverkan ske när kriterier för arbetsvärdering bestäms och när lönerapporter sammanställs. De förtroendevalda kommer att ha en viktig roll genom att vid samverkan bidra till att arbetsgivaren följer de nya reglerna. Förhoppningen är att de nya kraven ska leda till en fördjupad dialog på lokal nivå.
Reglerna kan stärka det fackliga arbetet genom att göra det lättare att upptäcka osakliga löneskillnader. Naturvetarna har lyft behovet av resurser för att förtroendevalda ska kunna hantera de nya reglerna, och regeringen instämmer. DO ska få medel för att ge information och stöd. Naturvetarnas remissvar hittar du här.
– För oss är det viktigt att vi har goda förutsättningar att stötta fackligt förtroendevalda så att de har tillräcklig kunskap om de nya reglerna, säger Sofia Söderberg.
Dokumentera lönekartläggning
En ny rättighet för alla arbetstagare är att på begäran få veta genomsnittslönen – uppdelad på kön – för andra som utför lika eller likvärdigt arbete. Arbetsgivaren ska lämna skriftlig information inom två månader.
Alla arbetsgivare ska fortfarande ha en lönekartläggningsprocess, men de nya reglerna säger att bara arbetsgivare med 25 eller fler anställda ska vara skyldiga att dokumentera den skriftligt. För att kunna svara snabbt på en enskild begäran kan det ändå vara klokt att dokumentera arbetet. Annars finns risk för att arbetsgivaren inte hinner svara i tid och därmed blir skadeståndsskyldig.
– Nytt är också att arbetsgivare som inte lever upp till de nya reglerna som rör insyn i lönesättningen kan bli skyldiga att betala allmänt skadestånd. Brister i lönerapporteringen kan leda till ett vitesföreläggande eller ett beslut om sanktionsavgift av DO mot arbetsgivaren, säger Sofia Söderberg.
Tidigare lön inte relevant för arbetsgivare
Arbetsgivaren måste dessutom lämna information om ingångslön eller löneintervall till arbetssökande i god tid, samt informera om relevanta bestämmelser i kollektivavtalet. Det blir förbjudet att fråga arbetssökande om vilken lön de har hos en annan arbetsgivare. Arbetsgivaren får inte heller bestraffa någon som använder sin rätt till insyn. Dessutom införs en ny regel om bevisbörda vid lönediskriminering och en preskriptionstid på tre år.
Författare: Palle Liljebäck