Foto: Liza Simonsson.
Forskningens frihet attackeras på bred front i USA. Censur och hot om repressalier i vissa miljöer gör forskare försiktiga, och vissa stora forskningsprojekt har lagts ner och många forskare är uppsagda, säger Martin Bergö.
När forskarna ansöker om medel undviker de vissa ord för att inte riskera att nekas finansiering. Mångfald, inkludering, klimat, folkhälsa och vaccin är några sådana exempel. Konsekvenserna blir lite absurda, där forskare till exempel använder begrepp som förändringar i vädersituationer när de menar klimat.
Fortsätter att samarbeta
Men Martin är optimist och menar att läget kommer att förändras i ett annat politiskt läge.
– USA kommer tillbaka. Värdet av fri forskning och öppet utbyte med omvärlden är avgörande för deras framgång. Därför är det så viktigt att vi under tiden håller i våra forskningssamarbeten, inte bara med USA utan också med andra starka forskningsnationer, säger han.
Hur påverkas svensk forskning av utvecklingen i USA?
– Här på Karolinska institutet, KI, har vi ett 40-tal forskningsgrupper som har anslag från NIH, alltså den amerikanska federala finansiären av medicinsk forskning. Det motsvarar runt 1-2 procent av KI:s totala intäkter.
Han ser fler konsekvenser av ett försämrat forskningsklimat i USA.
– Det skadar också tilltron till vetenskap och expertkunskap globalt. Vi tappar viktiga kontakter och nätverk, och den politisering av klimat, vaccin och folkhälsa som sker där spiller över hit.
Forskare från andra länder
Han påminner om att USA länge har varit en ledande forskningsnation och en magnet för världens forskare.
– Att amerikanska universitet dominerar Nobelstatistiken är ett resultat av decennier av satsningar. Det kan på sikt utmanas om forskningens frihet fortsätter att urholkas, men vår strategi är att inte ge upp samarbetet, utan att bidra till att hålla de öppna kanalerna vid liv, säger han optimistiskt.
Samtidigt söker sig forskare från USA i allt högre utsträckning till Sverige.
– Även forskare med bra cv:n från andra länder som annars hade sökt sig till USA vänder sig till oss. Vi vill alltid locka talanger, säger Martin.
Frihet i forskningen
Naturvetarna menar att Sverige har goda förutsättningar att locka utländska forskare, men att några saker behöver göras.
Sverige kan konkurrera med stabilitet, öppenhet och frihet i forskningen. Lika viktigt är att utländska forskare känner sig välkomna för att de ska vilja stanna här och utvecklas i sin yrkesroll. I det ligger att erbjuda bra villkor gällande lön och arbetstider, liksom att få familjelivet i Sverige att fungera, säger Frida Lawenius, förbundsdirektör på Naturvetarna.
Lyssna på när Martin Bergö gästar Naturvetarpodden här!
Så här vill Naturvetarna göra Sverige mer attraktivt för utländska forskare:
- Skapa tryggare anställningar Lärosäten bör erbjuda långsiktiga anställningar med finansiering över tid, så att forskare kan planera både karriär och privatliv.
- Säkra lika villkor för alla forskare Utländska forskare ska inte ses som billig arbetskraft. Löner, arbetstid och arbetsvillkor ska vara likvärdiga oavsett nationalitet.
- Anpassa migrationslagstiftningen till akademins villkor Regler för uppehållstillstånd behöver fungera även i ett system som bygger på projektfinansiering och kortare forskningsanslag.
- Snabbare och tydligare handläggning hos Migrationsverket Tillståndsärenden ska avgöras skyndsamt och regelverken vara förutsägbara, med möjlighet till smidiga statusbyten.
- Ge bättre stöd vid flytt till Sverige Inrätta samordnare som hjälper forskare och deras familjer med myndighetskontakter, tillstånd och etablering i samhället.
- Stärka Sveriges attraktionskraft som forskningsland Ett välkomnande mottagande, fungerande bostadsmarknad, skolor och infrastruktur är avgörande för att internationell kompetens ska vilja stanna.
Källa: Naturvetarna, Sverige klarar sig inte utan utländska forskare pdf, 2.1 MB. (2023) pdf, 2.1 MB..
Författare: Palle Liljebäck och Nikita Zeiloth.