Yousra El-baba ber flera gånger varje dag. Det handlar om en rituell bön som utövas inom islam.
– För mig är det inga problem att leva min religion och jag har inte mött motstånd på någon arbetsplats, säger den biomedicinska analytikern som i dag jobbar på Kemlabb på Karolinska universitetssjukhuset.
Oftast ber hon under raster i vilorummet vilket kollegorna har förståelse för. Samma tolerans brukar finnas när det kommer till mat.
– Jag har alltid varit öppen med min tro och förklarar för dem som har frågor. Min personlighet att bemöta människor som de är och att stötta andra tror jag bidrar till att det har varit rätt problemfritt för mig.
Religion främmande och konstigt
Men det kan skilja sig åt mellan olika branscher och arbetsplatser.
– Glädjande att höra Yousra El-Babs berättelse, men så är det inte alltid. På vissa arbetsplatser kan religion uppfattas som något främmande och konstigt. Kommentarer som ”här lämnar vi religionen hemma” är inte ovanliga, säger Per Holfve, ombudsman på Naturvetarna.
Han förklarar att religionsfriheten har två sidor: frihet för den troende att få utöva sin tro och frihet för den icke troende att inte behöva tro.
– På en arbetsplats måste dessa friheter kunna balanseras. Det kräver att vi visar varandra hänsyn och respekt, vare sig det handlar om religion, kön, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning eller etnicitet.
Per Holfve menar att det arbetet måste hållas levande, något som hela arbetsplatsen vinner på genom ett bättre klimat och att den blir mer attraktiv. De flesta accepterar inte att man bryter mot demokratiska värderingar.
Anpassningar måste göras
Här har arbetsgivaren ett ansvar för att göra de anpassningar som behövs, enligt diskrimineringslagen.
– Det arbetet är ofta eftersatt. För att lyfta den här typen av frågor utbildar vi våra förtroendevalda på arbetsplatserna och ger dem kunskap och råg i ryggen, säger Per Holfve.
Han är glad över att diskriminering i arbetslivet var i fokus på Naturvetarnas kongress i november förra året. Det menar han visar att detta är en viktig fråga som medlemmarna vill att förbundet ska driva.
Carl-Eric Onema var en av dem som deltog i den livliga diskussionen på kongressen. Han är född i Sverige och har rötter i Kongo Kinshasa. Även om det har gått bra för honom har han upplevt diskriminering på grund av sin hudfärg.
– Som afrosvensk har man lite uppförsbacke och man blir inte alltid tagen på allvar, eller blir nonchalerad. Till exempel händer det att jag har idéer som dissas av arbetsgruppen, medan samma idé tas emot positivt när den lyfts av en helsvensk.
Även när han har sökt jobb har det varit tufft och han har haft svårt att komma till intervju, men väl där har det gått bra. Då har han fått chans att visa vilken kompetens han har som utbildad kemist. I dag jobbar han som konsultchef på ett globalt franskt företag, som erbjuder tjänster inom bland annat IT och life science.
– Min känsla är att man har kommit längre med mångfald och inkludering i internationella bolag, även om USA nu går åt motsatt håll. Det kommer att slå tillbaka med kompetens som går förlorad, säger Carl-Erik.
Tar alltid dialogen
I Sverige känner han sig ändå trygg, då det finns ett motstånd mot Trumps idéer, även om främlingsfientliga vindar breder ut sig i Europa och här hemma. Om han stöter på patrull har han ett tydligt budskap.
– Ta alltid dialogen och förklara på ett sakligt sätt. Försök hitta liknelser, som att fråga chefen om hen har döttrar och om de har upplevt hinder i arbetslivet. Då brukar polletten trilla ner. Ännu ett tips är att lyssna in och visa förståelse utan att anklaga.
När det kommer till karriär verkar det finnas ett glastak för afrosvenskar. Vita svenskar har 150 procent av afrosvenskars lön med motsvarande utbildning, oavsett om de är födda i Sverige eller utomlands. Men det gäller inte för Carl-Eric.
– Jag har haft koll på löneläget genom Naturvetarnas lönestatistik med goda argument i löneförhandlingen, där jag har lyft min kompetens och erfarenhet.
Gravid blev uppsagd
Det lagkrav på lönekartläggning som finns för att motverka osakliga löneskillnader gäller bara kön. Och den 7 juni 2026 ska lönetransparensdirektivet vara införlivat i svensk rätt.
– Det innebär bland annat att den som söker jobb har rätt att få information om ingångslön och ingångslöneintervall. Anställda har rätt att få tillgång till de kriterier som används för att fastställa löner, lönenivåer och löneutveckling hos arbetsgivaren. Kriterierna ska förstås vara sakliga och könsneutrala, säger Sofia Söderberg, chefsjurist på Naturvetarna.
När det kommer till könsdiskriminering är diskriminering på grund graviditet något som tyvärr ofta förekommer bland Naturvetarnas medlemmar. En av dem som har fått känna på det är veterinären Agnes Söderqvist.
När hon berättade om graviditeten för arbetsgivaren på ett djursjukhus blev hon uppsagd.
– Jag blev förstås upprörd och kände direkt att något var fel. Jag ringde Naturvetarna som bekräftade mina misstankar om att graviditet inte är giltigt skäl för uppsägning. Det kändes jättebra att någon tog det på allvar.
Att gravida kvinnor missgynnas är ganska vanligt i veterinärbranschen. Därför ville Agnes få saken prövad och visa vägen för andra i samma situation.
– Att säga upp anställda på grund av graviditet strider mot föräldraledighetslagen och är grund för diskriminering, säger Elba Abreu, förhandlare och chef på Naturvetarna.
När hon kontaktade arbetsgivaren och klargjorde läget backade den direkt.
– Arbetsgivaren insåg sitt misstag och vi kom överens om en förlikning som innebar 75 000 kronor i skadestånd, säger Elba.
Det var mer än vad Agnes hade förväntat sig.
– Jag är glad över utfallet som gav en känsla av upprättelse.
Svårt att bevisa diskriminering
De flesta diskrimineringsfall avgörs efter förhandling genom förlikning utan att de går vidare till domstol, förklarar Sofia Söderberg.
– Bevisfrågan är svår och ofta hänvisar arbetsgivaren till andra skäl för missgynnandet, som att personen i fråga inte gör ett bra jobb eller missköter sig på annat sätt. Det kan också vara en jobbig process där medlemmen hamnar i en utsatt situation. Därför drivs diskrimineringsfall sällan i domstol, vilket är synd då de fallen hade kunnat ge vägledning och praxis för hur lagen ska tillämpas, säger Sofia Söderberg.
Hennes budskap är att kontakta Naturvetarnas rådgivning när det finns misstanke om diskriminering, kopplat till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det gäller inte minst för dem som har en könsöverskridande identitet eller uttryck, som transpersoner.
– Det kan handla om en kamp på liv och död för att få vara sig själv på jobbet. Transpersoner är ofta extremt utsatta och många vågar inte ens ge sig till känna av rädsla för förföljelse och misshandel. För Naturvetarna är det viktigt att stötta dem, vilket vi bland annat manifesterade genom att vara med på Pride.
Sofia Söderberg påminner om att Naturvetarna står på medlemmarnas sida även i känsliga diskrimineringsärenden och erbjuder facklig service.
– Att vi har tystnadsplikt kan göra det lättare att kontakta oss, säger hon.
Berg- och dalbana i humöret
En desto vanligare grund för diskriminering är funktionsnedsättning. Jenny Pripp fick diagnosen ADHD för tre år sedan efter att sonen hade fått den.
– Jag kände igen mig direkt, alla pusselbitar föll liksom på plats. Jag har svårt att fokusera på tråkiga saker och att avsluta projekt. Och alltför ofta skjuts uppgifter som borde göras nu framåt.
Hon är öppen med sin diagnos på jobbet och ingen blev förvånad. ”Det visste vi väl”, var en kommentar på läkemedelsbolaget Rechon, där hon som biomedicinsk analytiker är ”qualitycontroller”. Det Kinaägda företaget med säte i Malmö paketerar läkemedel, som sprutor och vialer, på kontrakt.
Rechon har haft en snabb tillväxt i Sverige och är numera rätt trångbodda, vilket Jenny Pripp har fått erfara. Hon skulle behöva eget rum för att kunna jobba fokuserat. Men en sådan anpassning har inte gjorts.
– Det finns fler inom företaget som avviker från normen när det gäller sexuell läggning och etnicitet. Som förtroendevald kommer medlemmarna till mig för att prata. Även om det finns en hög acceptans bland kollegor förväntar jag mig mer av arbetsgivaren och frågor om diskriminering borde lyftas i samverkan.
Men att ha ADHD har också sina fördelar. När det är uppåt är Jenny Pripp glad och engagerad och sprutar ur sig idéer och löser problem.
– Jag har nära till känslorna och det kan vara en berg- och dalbana. Ofta döljer jag mina dippar, även om jag är mer öppen med det nu än tidigare.
Hitta sätt att gå ner i varv
Med den här diagnosen följer ofta stress med höga nivåer av kortisol i blodet, vilket kan vara en hälsorisk. Det har Jenny fått känna på och var sjukskriven på grund av stress under delar av 2023. Numera har hon strategier för att inte hamna där.
– Det gäller att hitta sätt att gå ner i varv. För mig handlar det om att vara ute i naturen med hunden, liksom att springa i skogen.
Jennys råd till andra i motsvarande situation är att vara öppen med sin diagnos och be om hjälp när det behövs.
– Viktigt också att ställa krav på anpassningar, en rättighet man har enligt lag.
7 grunder för diskriminering, enligt lag:
- Kön
Skydd mot diskriminering baserat på att någon är kvinna eller man.
- Könsöverskridande identitet eller uttryck
Avser personer som inte identifierar sig med det kön de tilldelades vid födseln, eller som uttrycker sin könsidentitet på ett sätt som bryter mot normer.
- Etnisk tillhörighet
Inkluderar nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
- Religion eller annan trosuppfattning
Skydd mot diskriminering på grund av religiös tro eller livsåskådning, exempelvis kristendom, islam, ateism eller humanism.
- Funktionsnedsättning
Fysisk, psykisk eller intellektuell nedsättning som påverkar individens livssituation.
- Sexuell läggning
Omfattar homo-, bi- och heterosexualitet.
- Ålder
Skydd mot diskriminering oavsett om det gäller unga, medelålders eller äldre personer.
Så här beslutade Naturvetarnas kongress:
Jämlikhet, inkludering och mångfald ska värnas och ingen ska diskrimineras eller särbehandlas samt att diskrimineringslagen efterlevs i alla delar av arbetsmarknaden.