Som sjukhusfysiker är Emilia Perssons dagar varierande och växlar mellan avancerad forskning och kliniskt arbete. Ett av de mest spännande projekten hon är involverad i just nu handlar om MR-linac – en banbrytande maskin som kombinerar strålbehandling med magnetkamerabilder.
– Tekniken, som planeras installeras i Lund 2026, gör det möjligt att i realtid följa tumörers rörelse under behandlingen. Det kan vara särskilt värdefullt vid tumörer som annars är svåra att träffa exakt på grund av rörelse, säger hon med en tydligt entusiastisk röst.
På andra sidan av projektet arbetar Patrik Brynolfsson som MR-fysiker. Han ser till att magnetkameran tar så tydliga bilder som möjligt inför en strålbehandling.
– MR använder inte röntgenstrålning utan starka magnetfält, vilket gör det möjligt att se både tumörer och friska organ med hög precision, förklarar han.
Patrik fungerar helt enkelt som länken mellan läkare, sjuksköterskor och tekniken. En roll som kräver både teknisk finess och pedagogisk förmåga.
Från bild till behandling
För att en strålbehandling ska bli effektiv krävs noggrann planering. Det första som görs är att medicinska bilder tas på patienten, efter det är gjort har i stället en läkare en betydande roll.
– Läkaren är den som ritar in det område vi vill stråla, men också riskorgan som måste skyddas. Utifrån detta skapas en individanpassad behandlingsplan, säger Emilia.
För att den planen ska bli så bra som möjligt måste bilderna vara av hög kvalitet – det är här Patriks arbete blir avgörande. Han ansvarar för att MR-protokollen är optimalt inställda, att patienten kan undersökas säkert och att personalen fått stöd kring de tekniska frågorna som kan komma.
– Det handlar om att väga bildkvalitet mot undersökningstid och känslighet för störningar, säger han.
Att möta patienter – och framtiden
Både Emilia och Patrik arbetar mest bakom kulisserna, men de möter också ibland patienterna i samband med bildtagning eller behandling. Något som såklart påverkar båda på ett eller annat sätt.
– Det kan kännas tungt, men också väldigt meningsfullt att få bidra till deras vård, säger Emilia.
Deras yrkesval grundar sig i en gemensam passion för fysik och en vilja att göra skillnad.
–Jag ville förena mitt intresse för fysik och matematik med något som hjälper människor, berättar Emilia. Att arbeta som sjukhusfysiker ger fantastiska möjligheter att arbeta i framkanten av teknik och utveckling i vårdmiljö. Sjukhusfysiker har ofta många möjligheter att kombinera kliniskt arbete och forskning vilket är unikt och möjliggjort genom nära samarbete mellan universitet och sjukhus, säger Emilia.
Patrik håller med om att det känns givande att få arbeta med tillämpad forskning inom något så viktigt som cancerbehandling.
– Jag läste Teknisk Fysik men valde inriktningen sjukhusfysiker eftersom yrket erbjuder stora möjligheter till forskning. Forskningen är också mycket mer tillämpad än inom många andra delar av fysiken, vilket tilltalar mig, säger Patrik.
Teknik, forskning och mänsklighet – i perfekt balans
Både Emilia och Patrik ser sitt arbete som mer än ett yrke – det är en möjlighet att bidra till framtidens vård. Deras expertis är avgörande för att nya tekniker ska kunna användas effektivt. De utbildar, utvecklar och stöttar – samtidigt som de ser till att varje patient får en behandling som är både träffsäker och trygg.
Och även om deras arbete sker i det tysta, är deras påverkan allt annat än osynlig. Detta var den sista delen i vår serie om naturvetare som tar fajten mot cancer. Ett arbete som är livsviktigt men också där naturvetare ofta arbetar i det dolda. Vilket vi med denna serie ville uppmärksamma då det har en nyckelroll i behandlingen mot cancer.