Att strålning träffar rätt när cancer ska behandlas kan vara skillnaden mellan liv och död. Och då gäller det att veta var i kroppen tumören sitter och hur utbredd den är.
Det är här sjukhusfysiker Elin Wallstén kommer in i bilden. Hon jobbar kliniskt och forskar på Umeå universitetssjukhus.
– Vi använder flera tekniker, ofta i kombination för att lokalisera tumörer och studera funktioner i kroppens olika organ. En av de mer kraftfulla är PET-tekniken, positronemissionstomografi.
Strålning skickas ut
Med den bildtekniken kan man se in i kroppen. Genom att injicera små mängder av en radioaktiv substans, ofta en molekyl som liknar glukos, kan man på datorskärmen följa hur de binder till olika områden i kroppen.
– När den radioaktiva delen av substansen sönderfaller så skickas det ut strålning i form av fotoner med hög energi. Dessa fångas upp av PET-kameran, så att vi kan skapa bilder som visar var det radioaktiva ämnet binder. På det sättet kan man följa hur substansen tas upp i kroppen.
Hur hittar man tumörerna?
– I tumörer är metabolismen av socker förhöjd, vilket PET-kameran kan se. Det gör att man kan lokalisera tumören och hur utbredd den är. Det gäller dock inte för prostatacancer då andra markörer används, säger Elin Wallstén.
Koll på spridning
Datortomografi, CT, även kallad skiktröntgen, används också för att hitta tumörer. Med hjälp av röntgenstrålar och avancerad datorteknik kan tumörer lokaliseras. Bilderna blir detaljerade och ligger till grund för diagnostiken.
PET och CT används i kombination och ger kompletterande information från undersökningarna. Efter att tumören har behandlats behövs uppföljning.
– Det gör vi för att få koll på att behandlingen gav önskat resultat, liksom att tumören inte har spritt sig till andra delar av kroppen.
Hur ser du på riskerna i jobbet?
– Både CT och PET innebär svaga stråldoser för patienterna, där nyttan måste vara större än risken, vilket nästan alltid är fallet. Även vi i personalen är utsatta då patienterna efter en PET-behandling, till skillnad från efter en röntgenundersökning, avger strålning, men de riskerna har vi bra koll på.
Prognoser med hjälp av AI
Elin Wallstén trivs i rollen att röra sig i gränslandet mellan forskning, klinik, röntgen och nuklearmedicin.
– Roligt att uppleva sjukvården från olika håll och jobba i team med andra professioner. I min tjänst ingår också att undervisa studenter och personal.
Att utvecklas är en drivkraft för Elin, som nu gör sin postdoc och växlar mellan att vara i Amsterdam och Umeå.
– Där ska jag lära mig hur AI-modeller kan användas för att tolka PET-bilder av lymfom, så att vi kan göra prognoser med hjälp av PET-bilder.
Redan i dag används AI i tolkningen av bilder vid mammografi.