Så ska en STEM-strategi utformas för Sverige

Trots att efterfrågan på matematiker och naturvetare ökar på arbetsmarknaden väljer allt fler unga bort de ämnena. På fem år har andelen förstahandssökande till naturvetenskapsprogrammet minskat från 14,7 procent till 12,3 procent.

Samtidigt har efterfrågan på STEM-utbildade tredubblats sedan 2014, enligt en färsk rapport från Naturvetarna.  Antalet nyexaminerade står mer eller mindre stilla, vilket leder till att kompetensgapet ökar.

– Det är oroväckande och gör det svårare att klara den gröna omställningen och andra utmaningar som bygger på naturvetenskaplig kompetens, säger Nima Farrahi, utredare på Naturvetarna. 

PISA bekräftar bilden

Den bilden förstärks av de senaste PISA-resultaten som visar att kunskaperna i dessa ämnen sjunker generellt. Andelen lågpresterande ökar samtidigt som elevers socioekonomiska bakgrund får en allt större betydelse.

– Pandemin förklarar en del men internationella undersökningar visar att intresset för naturvetenskap och matematik ligger långt under genomsnittet.

Endast 13 procent av åttondeklassarna är intresserade av matematik, jämfört med det internationella genomsnittet på 20 procent.

STEM-strategi är avgörande

Naturvetarna menar att det är avgörande med en effektiv STEM-strategi, som många grannländer redan har, för att Sverige ska behålla sin konkurrenskraft och topplacering på listan över världens mest innovativa länder. Och det hastar på. 

– Varje dags fördröjning riskerar att underminera Sveriges konkurrenskraft. Det är ett steg framåt att regeringen nu utökar högskoleplatserna för ingenjörer. Men det behöver också utbildas fler naturvetare och matematiker, säger Nima Farrahi. 

Här är Naturvetarnas budskap till regeringen:   

1. Bygg en plattform för STEM. Inspireras av hur andra länder jobbar med STEM. Med en gemensam plattform kan näringsliv, politiker, experter, fackförbund med fler samlas för att Sverige ska fortsätta vara innovativt och konkurrenskraftigt. 
2. Vässa lärarnas kompetens. Se till att fler lärare blir behöriga i hela landet. Det finns en tydlig koppling mellan lärarnas kompetens och elevernas prestation. Lika viktigt är att alla – oberoende socioekonomisk bakgrund – får samma chans att utbilda sig på hög nivå. 
3. Välkomna forskare och experter från andra länder. Sverige ska bli mer attraktivt för utländska forskare och specialister. Det måste gå snabbare och bli enklare att få arbetstillstånd, som ska gälla under längre tid än i dag. Byråkrati får inte hindra talangerna att jobba i Sverige. 
4. Inspirera tjejer att plugga STEM. Mindre än en tredjedel av alla som tar examen inom STEM är kvinnor. Ett sätt att locka fler tjejer är att koppla lärandet till samhällets stora utmaningar som klimatförändringarna och möjliga pandemier i framtiden. 
5. Bygg på med nya kompetenser. Gör det lättare för de som har en annan utbildning att sadla om eller bygga på sina studier i STEM-ämnen. Här kan det nya omställningsstudiestödet bli en nyckelfaktor. 
6. Höj studentpengen inom STEM. Nästa år blir det en höjning av ersättningen till varje helårsstudent ned 1,6 procent inom naturvetenskap och teknik. Men det behövs mer efter en lång tid av urholkade medel för att säkra kvaliteten i undervisning och på labb. 

Här kan du läsa hela rapporten.