Det behövs för en konkurrenskraftig forskning: ”Sverige kan halka efter”

– Forskning tar tid. Därför behövs långsiktighet. Men finansieringssystemet är kortsiktigt med anslag som beviljas för bara några år i taget. Idag råder ett bidragsberoende bland forskare.

Det säger Jonas Fuxe, docent och prefekt vid Institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet. Han var en av talarna på Naturvetarnas och IKEM:s riksdagsseminarium om anslagens betydelse för forskning och högre utbildning, som hölls för utbildningsutskottet i mitten av december och samlade ett tjugotal deltagare.

En stabil basfinansiering är viktigt för att skapa trygghet och långsiktighet inom akademisk forskning och utbildning. Ökade basanslag krävs för att säkerställa tjänster och löner till lärare och forskare över en tidsram som sträcker sig betydligt längre än de kortare perioder, ofta tre år, som projektmedel beviljas för. Men de befintliga anslagen hänger inte med stigande och orimliga lokalhyror och ökade lönekostnader för universiteten.

"Inte rimligt att detta belastar forskningsanslagen"

Enligt prognosen kommer lokalerna, som ägs av Akademiska Hus, kosta Karolinska Institutet över en miljard kronor under 2023. Beräkningarna baseras på en inflation på 2,5 procent, vilket är långt från verkligheten. De höga hyrorna gör att forskarna har svårt att anställa doktorander och postdoktorer, samt att planera projekt på lång sikt. Även undervisningen blir lidande då ökade lokalkostnader gör att medel saknas för att täcka kostnader för lärarlöner och pedagogisk vidareutveckling.

Dessutom, poängterar Jonas Fuxe, så blir det krasst så att det staten ger i anslag till forskningen med ena handen, tar den tillbaka med andra handen i form av höga hyror.

– Det är inte rimligt att detta belastar forskningsanslagen, tycker han.

Stark forskningsmiljö med stabil basfinansiering

För att bygga starka forskningsmiljöer krävs en forskningsanknuten utbildning. Idag är undervisningen underfinansierad, framförallt inom områden där det ingår mycket experiment och fältarbete. Och många universitetslärare arbetar på obetald övertid för att hinna med att undervisa.

– Om vi inte får högre anslag för grundforskning kommer Sverige halka efter i den gröna omställningen, säger Anna Rosling, universitetslektor och prefekt vid Institutionen för ekologi och genetik på Uppsala universitet, som också medverkade på riksdagsseminariet.

Undvik politisk styrning

Vid hennes institution bedrivs grundforskning i evolution, biodiversitet och ekosystemprocesser, områden som tillsammans lägger grunden för att förstå hur miljön anpassar sig till ett förändrat klimat.

Anna Rosling betonar att Sverige är ett litet land och behöver hushålla klokt med resurserna. Hon anser att viktig forskningsinfrastruktur behöver utvecklas, som SciLifeLab, och att politiken ska undvika att styra forskningen.

– Det bästa för svenska forskning är öppna utlysningar där forskare söker medel i konkurrens, jag är övertygad om att det är dessa medel som gynnar forskning av hög kvalitet, säger hon.