Innovationshubbar får idéer att lyfta

Det finns mycket bra forskning i Sverige, men fler idéer skulle kunna gå hela vägen och bli kommersiella produkter här hemma. Så brukar det heta när man pratar innovation inom svensk life science.

Nu kan den drömmen infrias. Lösningen stavas innovationshubb - ett nav där forskare, industri och andra aktörer kan mötas. Sådana finns inom life science sedan flera år tillbaka i bland annat Uppsala och Mölndal.

Hubb för utveckling av vacciner

Nu kan också Matfors i Sundsvall sättas på den kartan. Där ska en hubb för utveckling av vacciner och avancerade läkemedel byggas upp. Via Vinnova stöttar regeringen det nystartade bolaget NorthXBiological med totalt 50 miljoner kronor.

– Det är ett viktigt tillskott för oss och gör att vi kan fortsätta vår satsning på cell- och genterapi. Vi har ett försprång när det gäller RNA-tekniken och står beredda när Covid-25 kommer, säger Eva-Karin Gidlund, Collaboration Development Manager på företaget, tillspetsat.

Om det skulle behövas ett RNA-vaccin i framtiden för en ny pandemi hoppas de kunna producera mer än vad Sverige behöver och troligen mer än hela Nordens behov, förklarar hon.

Minst lika viktigt som pengarna från Vinnova är att finansmannen Thomas Eldered genom Flerie Invest har köpt loss den svenska delen från det amerikanska bolaget Cobra Biologic för 455 miljoner kronor. Det innebär att det nya bolaget NorthXBiologics är helsvenskt igen.

Hittills har tyngdpunkten legat på att tillverka läkemedel på kontrakt. Nu ska innovationer ta större plats. Här finns infrastruktur med bland annat renrumsteknik, bioreaktorer och hög kompetens. Tanken är att fler ska kunna ta del av det.

– Vår roll är att hjälpa bolag att göra rätt från början när produktionen ska skalas upp. Vi tar inte andras idéer, utan tanken är att de ska kunna utvecklas här till gagn för svensk life science och patienterna, säger Eva-Karin Gidlund.

Klinisk fas

Bolagen är välkomna dit när produkterna närmar sig klinisk fas. Hon poängterar att produktionen av läkemedel i Matfors håller bästa kvalitet och är GMP-klassad - good manufacturing practice.

– Om en kund ska tillverka mRNA-vaccin eller DNA så fixar vi det, säger hon och får det att låta som världens enklaste sak. Här har det tillverkats läkemedel i någon form sedan 1960-talet.

I dagsläget rymmer bioreaktorn 50 liter, men som kan öka till det tiodubbla. Hon jämför uppskalning på labb med att laga köttfärssås, där receptet för en person är något annat än för hundra personer. Det finns fällor att gå i. Det ska smaka likadant varje gång oberoende av vem som lagar. Det handlar om att kvalitetssäkra och möjliggöra en hög reproducerbarhet.

Satsningen i Matfors ökar kompetensbehovet. I närtid behöver man anställa upp till tjugo personer, ovanpå de 130 som jobbar där i dag.

– Vi har ganska lätt att rekrytera. Norr om Dalälven har vi ingen konkurrens. Många disputerade, som jag sjäv, vill flytta hem efter studier i södra Sverige.
Hon beskriver miljön som internationell med tio olika nationaliteter. Nästan var fjärde är disputerad.

Forskare testar idéer

Vi reser söderut till Testa Center i Uppsala. Hit kan akademi och bolag komma för att testa sina idéer för tillverkning av biologiska produkter.

– Vi finns till för de tidiga skeendena (så kallat pre-GMP), där bland annat forskare från akademi och biomedicinbolag kan få hjälp med uppskalning av sin produktion och testa sina egna idéer, säger Jens Hammarlund, projektcoach på Testa Center.

Tanken är att sänka trösklarna och göra det möjligt att gå hela vägen från forskningsidé till utveckling och produktion i Sverige.

– Här kan forskare mötas, lösa problem och utbyta idéer, både på labb och under spontana möten vid kaffemaskinen. Utrustningen och kompetensen finns här.”

Testa Center stöds av regeringen som, via Vinnova, hjälpte till att finansiera uppstarten 2018 och fortsätter att bidra till en del av driften.

Vad får Cytiva ut av Testa Center?

– Cytiva kommer närmare sina kunder. Vi är också ett skyltfönster där vi förmedlar industriell kompetens. Är man intresserad är det enklast att höra av sig direkt till oss, säger Jens Hammarlund.

Så det finns plats för fler projekt. I dag är ungefär 25 procent av dem som är här från akademin, övriga är kommersiella bolag.

Ett av dem är Strike Pharma, som har tagit fram en ny individbaserad cancerbehandling. Med precisionsmedicin kan behandlingen mot tumören skräddarsys och bli mer effektiv, men med mindre biverkningar.

Finansieringen är säkrad några år framåt.

– Vi har testat uppskalning och rening av proteiner för en framtida läkemedelskandidat. En av utmaningarna är stabiliteten, som vi jobbar på att förbättra, säger Sara Mangsbo, forskare vid Uppsala universitet och entreprenör som startade bolaget Strike Pharma.

Till nytta för patienter

Hon förklarar att det ser lovande ut, där målet är att det biologiska läkemedlet ska bli tillgängligt för patienterna.

– Nu förbereder vi prekliniska studier och hoppas nå klinik om två till tre år. Det tar tid att skala upp och utveckla produktionen.

Att vara på Testa Center är värdefullt även på andra sätt.

– Som forskare förstår man utmaningen med uppskalning och det finns ett lärande i detta. Roligt också att ge studenter chansen att lära sig tekniken.

Det förbättrar deras möjligheter på arbetsmarknaden, men nu har de tidigare studenterna fått jobb utomlands. Framöver får vi se till att vi också kan erbjuda dem spännande möjligheter till jobb i Sverige.

Sara Mangsbo påpekar att det kostar en slant att vara på Testa Center, men de har fått ekonomiskt stöd från Uppsala universitet och Swelife.

Dra nytta av industrikompetens

Vi drar vidare åt sydväst till Astra Zeneca i Mölndal där BioVentureHub huserar. Det startade 2015 med ekonomiskt stöd från Vinnova.

- Vi stöttar tillväxtbolag, och inte startups. Här finns bolag från olika branscher, och genom att undvika konkurrens har vi skapat förutsättningar för nya typer av samarbetsformer. Det är öppenhet som gäller, säger Magnus Björne, vd för BioVentureHub, som ägs av Astra Zeneca.

Tanken är att dra nytta av och dela med sig av industrikompetens. Till exempel är Mölnlycke och IBM, liksom spelbolag och analysföretag, här. När olika branscher möts kan nya idéer födas, ett sådant exempel är ett spelbolag som kombinerar spel och medicin.

- Målet med deras idé är att hjälpa människor till bättre hälsa med hjälp av AI via mobilspel och appar. I ett annat samarbete har man utvecklat ett datorspel för att rekrytera deltagare till ett forskningsprojekt.

Ännu en sådan synergi är Astra Zenecas samarbeten med Mölnlycke, ett bolag som bland annat jobbar med behandling av sår på huden. Detta samarbete kan leda fram till nya insikter om hur man kan möjliggöra lokal administration av läkemedel, något som är viktigt vid exempelvis cancerbehandling.

Låter det hända

Ett annat exempel på ett samarbete som resulterat i en produkt som har nått marknaden är en kombination av en mobilapp kombinerat med sensorteknologi som möjliggör en ny form av stöd till astmapatienter.

- Vi vill låta det hända, här kan man testa nya idéer utan att fråga chefen om lov. Det handlar mer om en kultur än om teknik, säger Magnus Björsne övertygande.

Han berättar att de har gått in i 70 olika samarbeten, och 32 bolag från olika delar världen är på plats.

- Kompetensen ökar hela tiden om man kan utbyta kunskaper och erfarenheter. Det här är världsunik miljö för innovationer. Vi har den svenska kulturen som en konkurrensfördel.

Hubben ger Astra Zeneca draghjälp och lockar inte bara bolag hit, utan även kvalificerad arbetskraft från hela världen. På sajten i Mölndal jobbar personer från runt sjuttio olika länder.

- Det skapar ett levande ekosystem där kompetens rör sig till Astra Zeneca från små bolag och tvärtom, till nytta för svensk life science.
Inte undra på att både ABB och Volvo har inspirerats av deras upplägg.

Fakta: Tre innovationshubbar inom life science

BioVentureHub i Mölndal

Hubben är integrerad i Astra Zenecas FoU-center i Göteborg. Där finns ett så kallat 4D-ekosystem (drugs, devices, diagnostic, digital health). Här får nya företag och akademiska grupper en unik möjlighet att på samma plats jobba ihop med AstraZenecas experter, och med varandra. Syftet är att det ska komma till nytta för life science-branschen, hälsovården och patienters välbefinnande.

Testa center i Uppsala

Testa Center är en öppen testbädd för biologisk produktion. Dit kan forskare och mindre företag komma för att utnyttja biobearbetningslabb, utrustning och expertis för att ro projekt i hamn. Hubben finns inom Cytiva och invigdes i augusti 2018, då bland annat dåvarande näringsministern talade.
Regeringen stöttar Testa Center genom Vinnova för att säkerställa tillväxten av life science-industrin. Tanken är att överbrygga klyftan från upptäckt till industrialisering. Detta uppnås genom verifiering av innovationer i en kreativ miljö för att påskynda industrialiseringen.

NorthXbiologics i Matfors

Såg dagens ljus i oktober och invigdes under festliga former med bland andra näringsministern Ibrahim Baylan som talare. Vinnova har fått i uppdrag av regeringen att etablera en innovationshubb för att möjliggöra produktion av avancerade läkemedel och vaccin i samverkan med företaget NorthXBiologics i Matfors.
- Konkurrenskraft skapas genom att bidra till lösningar på viktiga utmaningar och pandemin har påmint oss om betydelsen av forskning, innovation och internationell samverkan på hälsoområdet, säger Darja Isaksson, generaldirektör för Vinnova.