Hur vill partierna stärka diagnostiken i Sverige?

S: Vi vill öka jämlikheten i tillgång till hälso- och sjukvård i Sverige. Det innebär också att vi vill minska oskäliga skillnader i tillgång till diagnostik och behandling av sjukdomar. Detta uppdrag faller främst på Sveriges regioner som ansvarar för att ge hälso- och sjukvård till befolkningen.

MP: Pandemin har på ett tydligt sätt visat vikten av snabb diagnostik. Det är en förutsättning för att läkare ska kunna sätta diagnos och för patienten att få diagnos. Diagnostik är en central del av vården och självklart vill vi att den ska var så jämlik över landet som möjligt. Hur de nuvarande skillnaderna ser ut behöver lyftas fram, liksom betydelsen av diagnostik.

Under vår tid i regeringen inrättades det nationella vårdkompetensrådet vilket var mycket bra. Samverkan med den regionala nivån är en förutsättning för att de ska kunna agera fullt ut och det är angeläget att rådet har tillräckligt med resurser för detta.

Miljöpartiet vill därför att det nationella vårdkompetensrådet ska få utökade resurser för att kunna utöka och fördjupa sin samverkan med de 6 regionala vårdkompetensråden. Det ser vi som en viktig nyckel för lösningar för brist på kompetens, förebyggande insatser och mer jämlika villkor i landet.

C: Tillgängligheten till hälso- och sjukvård får aldrig vara beroende av var i landet man bor. För att kunna få den vård som behövs måste också tillgången till den medicinska diagnostiken för att kunna utreda och behandla de olika diagnoserna och symtomen finnas tillgänglig för vårdgivarna.

L: Vi vill se bra vård över hela landet. För detta krävs satsningar på telemedicin där det går och kloka avtal mellan olika regioner eller mellan regioner och privata krafter. För de anställda behövs nationellt reglerade kompetensstegar och karriärvägar – det ska vara en självklarhet att få utvecklas i sitt yrke under hela yrkeslivet, och flit löna sig och synas i lönekuvertet.

KD: Vi vill ge staten huvudansvar för vården för att få en jämlik vård.

SD: Vi är tydliga med att skillnaderna mellan regionerna generellt behöver utjämnas.

Det kan handla om medarbetare med en magister, master eller doktorsexamen alternativt är skickliga inom något område som ex. handledning, utskärning eller programmering.

S: Sjukvården behöver byggas ut för att svara upp mot de behov som finns. Det innebär även att det kommer att behövas fler tjänster för personer med högre utbildning och för specialister. Även detta är ett ansvar för respektive region.

MP: Vi är generellt sett positiva till tydliga karriärvägar samt kompetensutveckling inom hälso- och sjukvården. Det gagnar såväl verksamheten som medborgarna.

C: Vi är generellt sett positiva till att olika karriärvägar och tjänster utvecklas och breddas inom vårdsektorn, både för medarbetarna och för utvecklingen av vården. Men exakt hur det ska göras inom diagnostiken är inte något vi har konkreta förslag på idag.

L: Experttjänster är bra för patienterna och minskar risken att de bästa säger upp sig. De behövs också för att ta tillvara utvecklingen och stärka vår hälsa. Vi vill införa standardiserade specialistutbildningar för de områden där kompetensbehoven är som störst och enklast att beskriva. Det säkrar kvaliteten över landet och ökar efterfrågan, genom att arbetsgivare vet värdet av vad de får när de anställer en specialist. Vi vill också säkra rätten till fortbildning och underlätta specialisering med lån när arbetsgivaren behöver den. En annan viktig faktor är lönespridningen. Seniora och specialiserade tjänster måste ha lön efter kompetens, både de standardiserade och de tjänster som utformats för en mer ovanlig, men avgörande arbetsuppgift. Det får aldrig vara en förlustaffär att utbilda sig till en nyckelkompetens. Vår målsättning är att en erfaren yrkesperson med stora kunskaper ska tjäna dubbelt så mycket som en nyutexaminerad i samma yrkesgrupp.

SD: Vi anser generellt att regionerna behöver mer resurser och budgeterar även för detta, vi anser också att regionerna ska fokusera på sina kärnuppdrag, vilket skulle ge större utrymmer för denna typ av satsningar. Vi kommer dock inte i detalj beskriva för klinikerna vilka anställningar som behövs.

S: Inom sjukvården generellt finns stora kompetensbehov på många olika områden. De verksamheter som i huvudsak sysslar med diagnostik utgör inget undantag. Men frågan om fler yrken ska få yrkeslegitimation måste övervägas var för sig och vi kan därför inte ge ett generellt svar.

MP: Detta bör innefattas i det uppdrag som det nationella vårdkompetensrådet har i samråd med de regionala kompetensråden. Vi vill som nämnts att det nationella vårdkompetensrådet ska få stärkta resurser för att fullgöra sin roll på bästa möjliga sätt.

C: Det är inte en fråga vi har diskuterat och har därmed inte något förslag i nuläget.

L: I stort sett vid varje vårdbesök görs någon form av provtagning för diagnos, behandling eller uppföljning. Analyserna utförs sedan inom klinisk immunologi och transfusionsmedicin, klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi och klinisk genetik, men ingen detaljerad, nationell översikt finns över kompetensbrister och deras prognos framåt. Under pandemin blev dock kompetensbristen dock mer än uppenbar. Det behövs större kunskap och bättre uppföljning av kompetensbehovet inom laboratoriemedicinen. Vi har yrkat i riksdagen på att nationella vårdkompetensrådet ska få i uppdrag att analysera kompetensbehovet och föreslå en matta av åtgärder.

KD: Vi vill ha en nationell kartläggning över kompetensbehoven i vården. Det är viktigt för den framtida kompetensförsörjningen. Det saknas idag en nationell bild över vilka kompetenser som finns i hälso- och sjukvården. Det nationella kompetensrådet försöker hitta vägar för att för första gången i modern tid få en bild över exempelvis hur många specialistsjuksköterskor som arbetar inom hälso- och sjukvården och vilken specialisering de har. Det saknas likaså säkra uppgifter om alla andra yrken inom vården. Denna brist gör att vi dels inte kan bedöma utbildningsbehovet på ett adekvat sätt och dels att kompetensbrist upptäcks för sent.

SD: Det verkar vara en klok åtgärd som vi gärna följer upp, men det är i första hand en frågeställning som hör hemma på regional nivå.

Det skulle exempelvis kunna ske genom ökade möjligheter till fortbildning och validering för att erhålla legitimation som biomedicinsk analytiker.

S: Detta är en detaljerad fråga som är svår att besvara generellt. Rent allmänt tycker vi att det behövs fler vägar in till yrkena inom hälso- och sjukvården. Det gäller även yrken som i huvudsak ägnar sig åt diagnostik. Därför kommer fortbildning och validering av kompetens att behövas för att komma till rätta med kompetensbrister inom olika yrkesområden.

MP: Det ser vi som väldigt viktigt. Diagnostik är grundläggande för att patienten ska få rätt diagnos i ett så tidigt skede som möjligt. Det ökar i sin tur förutsättningarna för att rätt vård ska ges i tid, vilket bidrar till minskat trycket i vården. Förutom fler vägar in behöver även generella åtgärder vidtas för att förbättra arbetsmiljön kraftigt inom hälso- och sjukvården. Trycket är hårt och många har svårt att orka, det har blivit en ond cirkel. Avgörande är att vårdens personal får bättre arbetsvillkor, arbetsmiljö och bättre lön. Bättre arbetsmiljö och mindre pressad personalsituation förbättrar samtidigt möjligheterna till fortbildning och kompetensutveckling.

Miljöpartiet vill därför se en riktad permanent statligt finansierad storsatsning på 40 miljarder årligen som ska förbättra personalens villkor i hälso- och sjukvård, vård och omsorg. Satsningen ska gå till nyanställningar och möjliggöra löneökningar. Det ska i sin tur göra att fler orkar stanna i yrket, vill söka sig tillbaka eller orkar gå upp i tid. Det ska också bidra till att öka attraktiviteten så att fler söker sig till yrket.

C: Vi anser att det, i likhet med för annan vårdpersonal, på olika sätt bör finnas möjligheter till fortbildning och karriärvägar för personalen. Det gynnar både den enskilda verksamheten och vården som helhet, med en bättre arbetsmiljö och personer som väljer att stanna längre inom sina yrkesområden.

L: Vi vill se en utredning av vilka naturvetenskapliga utbildningar som efter viss komplettering skulle kunna motsvara biomedicinsk analytiker och ge legitimation, alternativt ge legitimation men med en annan laborativ sjukvårdstitel.

SD: Generellt sett har vi en offensiv strategi för att vården i Sverige ska bli en bättre arbetsgivare i enlighet med vad som föreslås.

S: Kompetensutveckling och fortbildning är i första hand ett ansvar för respektive arbetsgivare. Från statligt håll medverkar vi till att förbättra möjligheterna till vidare- och specialistutbildning inom yrkesgrupper där det finns stor brist.

MP: Vi menar att den permanent riktade storsatsning vi vill göra på 40 miljarder årligen kommer att stärka dessa möjligheter radikalt, se fråga 4.

C: Vi anser att möjligheten till kompetensutveckling och fortbildning är väldigt viktigt inom alla yrkesgrupper inom vården. För att vi på olika sätt ska kunna ta till oss ny information samt utveckla och förbättra vården är det nödvändigt att alla på olika sätt ges möjlighet att utvecklas i sitt yrke.

L: Vi anser att det är nödvändigt med lagstadgad rätt till fortbildning av god kvalitet.

KD: Vi anser att det är nödvändigt med lagstadgad rätt till fortbildning av god kvalitet.

S: Vi är för att stärka möjligheterna till forskning och utveckling inom sjukvårdens olika områden. Det måste naturligen även gälla inom verksamheter som sysslar med diagnostik av olika slag. Regeringen har antagit en nationell Life Science-strategi med 30 målsättningar inom åtta prioriterade områden som bedöms vara särskilt angelägna för att uppnå målet att vara en ledande life science-nation.

MP: Forskning och utveckling är en viktig del inom hälso- och sjukvården som vi anser behöver vila på de senaste rönen för att ge bästa möjliga vård. Vi vill övergripande i vården säkerställa att goda möjligheter till forskning och utveckling ska ges och att det ska finnas möjlighet till kombinationstjänster.

C: Vi anser att forskning för förbättrad hälsa och vård är viktigt och nödvändigt och de resurser som läggs på detta behöver användas effektivt. I takt med att svensk ekonomi växer kan också investeringar i forskning och utveckling öka.

L: Vi anser även att införandet av karriärtjänster för klinisk forskning skulle stimulera vårdpersonalens kompetensutveckling och behöver övervägas av alla regioner.

KD: Vi anser även att införandet av karriärtjänster för klinisk forskning skulle stimulera vårdpersonalens kompetensutveckling och behöver övervägas av alla regioner.

S: Vi är positiva till förekomsten av förenade anställningar, men vi har i dagsläget inga förslag för att ändra nuvarande regelverk.

MP: Det är viktig och värdefullt för utvecklingen att fler ska kunna ha en fot i akademin och en i den dagliga verksamheten.

C: Vi är generellt positiva till att bredda uppdrag och att ta del av olika kompetenser och specialiteter, vilket kan leda till att nya yrken och kombinationer kommer fram. I frågan om förenade anställningar har vi inte något förslag idag.