När Oden är på väg att kapsejsa behöver forskarna ett nytt forskningsfartyg i Arktis och runt Antarktis. Naturvetarna jobbar för att det ska hända. Regeringen är med på noterna och ska utreda behovet av ett nytt forskningsfartyg.
Publicerad:
Svensk polarforskning ligger långt framme och är i topp när det gäller Arktis och Antarktis. Men forskningsisbrytaren Oden som har bidragit till framgången, har sett sina bästa dagar.
– Det skulle vara otroligt värdefullt om regeringens skjuter till pengar till ett fartyg med motsvarande faciliteter som Oden, säger Anna Wåhlin, polarforskare vid Göteborgs universitet.
Havsnivån höjs
Hon menar att infrastrukturen är nödvändig för att förstå effekterna av klimatförändringarna. Det handlar bland annat om hur snabbt isavsmältningen går, vilket påverkar höjningen av havsnivån.
– Vår framtid på jorden står på spel. Med kunskap om hur isarna beter sig i ett varmare klimat kan vi lättare förutse framtida händelser och sätta in åtgärder i tid.
Naturvetarna ger draghjälp
Hon är tacksam för draghjälpen från Naturvetarna, som har jobbat för att frågan ska utredas. Nu har regeringen gett Tobias Krantz i uppdrag att utreda hur tillgången till forskningsisbrytare med förmåga att utföra forskningsexpeditioner i Högarktis och runt Antarktis kan säkras för svenska polarforskare. I uppdraget ligger också att föreslå hur tillgång till en forskningsisbrytare ska finansieras.
– Det är glädjande och visar att den här typen av forskningsinfrastruktur behövs för att Sverige ska behålla sin tätposition inom polarforskningen. Jag har haft en dialog med Tobias Krantz om detta och det är bra att också regeringen har lyssnat på oss, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör på Naturvetarna.
Isbrytare behövs tycker minister
Forskningsminister Matilda Ernkrans är inne på samma spår.
– Forskning om Arktis blir allt viktigare för att möta klimatförändringarna. Sverige har framstående polarforskning som är beroende av isbrytare. Därför ger vi nu utredaren Tobias Krantz detta tilläggsuppdrag om att granska hur behovet av isbrytare ska säkras, säger hon.
En stor del av polarforskningen bedrivs i samarbete med andra länder, som USA, Kanada, Storbritannien och Sydkorea. Sverige har hittills bidragit med ett forskningsfartyg.
– Det ska vi vara stolta över. Vi har också andra fördelar, som goda arbetsförhållanden och att vi samarbetar i stället för att konkurrera. Frånvaro av korruption bidrar också till ett gott forskningsklimat, säger Anna Wåhlin.
Tillbaka till Arktis
För henne är planen att återvända till Antarktis på en ny expedition i februari 2022. Med nya förfinade metoder ska roboten Ran skickas in under den största glaciären för att bland annat kartlägga havsströmmarna.
– Vi gjorde en motsvarande undersökning för tre år sedan. Den visar att isavsmältningen går snabbare än vad modeller från satelliter indikerar. Nu ska vi också titta på sprickbildning och hur turbulent vattnet i isen är.
Hon förklarar att man inte känner till alla processer som påverkar isavsmältningen. Nu är planen att fler pusselbitar ska falla på plats för att få hela bilden.
Palle Liljebäck
chefredaktör
