Cementas ansökan avvisades: ”Gröna omställningen nu i riskzonen”

Beskedet den 6 juli slog ner som en bomb. Mark- och miljööverdomstolen avvisade Cementas ansökan om att utvidga kalktäkten i Slite på Gotland för att ansökan inte höll måttet. Reaktionerna från näringslivet har inte låtit vänta på sig och tonläget har varit högt.

– Vi är i ett extremt osäkert läge där byggandet av nya bostäder och vindkraftverk hotas. Detsamma gäller den satsning Cementa, som första företag i världen, gör på att tillverka klimatneutral cement. Den gröna omställningen är nu i riskzonen, säger Maria Sunér, vd på branschorganisationen Svemin.

75 procent från Slite

De organiserar gruvbolag som Cementa, LKAB och Boliden, liksom prospekterande företag och inom gruvteknikbranschen, som Sandvik och Epiroc. Byggindustrin och facken inom de branscherna har också målat upp riskscenarier över följderna av ett stopp för kalkbrytning i Slite, som står för 75 procent av den cement som förbrukas i Sverige.

På andra sidan står flera myndigheter som överklagade domen i första instans, alltså Mark- och miljödomstolen.

– Det anmärkningsvärda i målet är inte att Mark- och miljöverdomstolen avvisade ansökan, utan att den godkändes i första instans, säger Åke Mauritzson, miljöskyddshandläggare på Gotland.

Vatten och växter hotas

Vattenfrågan är den springande punkten, både vad gäller grundvattennivåer och tillrinningen av grund- och ytvatten till våtmarker, där växter och djur påverkas. För att räkna på effekterna på grundvattnet har Cementa använt sig av en beprövad metod för modellering. Men det finns brister i undersökningen, enligt flera myndigheter.

– De Natura 2000-områden som ligger i närheten av täkten är mycket känsliga för förändringar av grundvattnet. Därför krävs det fler analyser och fältmätningar för att kunna göra en korrekt bedömning, säger Göran Risberg, avdelningschef och grundvattenexpert på Sveriges geologiska undersökning, SGU.

Han menar att det också finns risk för inträngning av saltvatten och risk för långtgående skador på grundvattnet som i sin tur kan äventyra försörjningen av dricksvatten.

Brister i ansökan

Naturvårdsverket är också skarp i sin kritik. I sitt överklagande skriver de: ”Resultaten i form av simuleringar och beräkningar är inte tillräckliga för att skingra varje rimligt tvivel om att ingen skada uppkommer på utpekade habitat i de skyddade områdena.”

Men allt är inte svart eller vitt. Till saken hör att SGU i sitt remissvar till Mark- och miljööverdomstolen framförde att Cementa skulle kunna undantas från kraven i miljöbalken.

– Det finns en inbyggd utmaning i miljöbalken, då den i första hand ska skydda den lokala miljön. Den globala miljöpåverkan berörs inte på samma sätt. Till exempel skulle man kunna tillåta en verksamhet som påverkar närmiljön negativt, men som bidrar till ett mindre klimatavtryck, säger Göran Risberg.

Maria Sunér på Svemin går ett steg längre.

– Det här visar att miljöprövningen inte fungerar. Våra myndigheter tar inte ansvar för helheten och hur miljön påverkas i ett globalt perspektiv. Länsstyrelsen borde ha ett bredare synsätt och även ta näringspolitiska hänsyn i sin bedömning.

Sämre att importera

Hon menar att det inte kan vara bättre att importera cement från Algeriet, Turkiet eller Kina, där miljökraven som regel är lägre ställda i än här hemma. Att importera cement kan vara lättare sagt än gjort. Enligt en oberoende analys av konsultföretaget Ramboll kan det ta upp till fyra år att bygga upp logistikflöden för svensk industri.

– Marknaden för cement är lokal och kraven på produkten ser olika ut i olika länder. Därför tar det så lång tid att täcka upp en brist med import, säger Maria Sunér.

När man räknar på hur grundvattnet kan komma att påverkas utgår man från ett nollalternativ. Hur det ska räknas fram råder det delade meningar om. Cementa utgår från dagens läge, medan flera myndigheter menar att nollalternativet ska vara den nivå som nås om inget tillstånd ges och den befintliga täkten sakta vattenfylls under en tid.

– Det har framförts i debatten om Cementa-domen att miljökraven är för högt ställda i miljöbalken. Men i fråga om skydd av vatten och arter gäller EU-rätt med samma regler inom hela unionen. Det känner ägaren HeidelbergCement, som även bryter kalk i andra delar av Europa, väl till, säger Åke Mauritzson.

Han menar att detta är en ovanlig tillståndsprövning.

– Under mina trettio år som miljöhandläggare har jag aldrig varit med om något liknande. Alla relevanta remissinstanser har samstämmigt varit kritiska till Cementas ansökan om utvidgad kalkbrytning i Slite.

Försumbar påverkan

Cementa håller inte med om kritiken.

– Vi har lagt ner stora resurser på att ta fram ett gediget underlag och vi har använt oss av vedertagen modellering. Området kring kalktäkten är väl undersökt, både med avseende på hydrologi och naturvärden. Vi har inventerat arter av växter och djur på tre tusen hektar, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef på Cementa i Sverige.

Hon hävdar att med de skyddsåtgärder som Cementa vidtar blir det en ringa påverkan på grundvattnet i Slite och på File Hajdar. Med det vattenmagasin som de planerar att bygga kommer tillgången på dricksvatten öka väsentligt sommartid, enligt Karin Comstedt Webb.

– Även påverkan på våtmarkerna med sina rikkärr inom Natura 2000-områdena är marginell. Grundvattennivåerna fluktuerar över året och är naturligt låga sommartid. Ett större problem är de utdikningar som har gjorts på Gotland genom åren.

Inträngningen av salt i grundvattnet menar hon är försumbar och ligger långt under gränsvärdet. Här finns också en naturlig saltinträngning som enligt Karin Comstedt Webb är större än den Cementa orsakar.
När det gäller kritiken till att företaget inte följer ramvattendirektivet enligt EU-rätt finns det invändningar.

– Vi har visat att verksamheten inte står i konflikt med EU:s ramvattendirektiv. Därför är vi förvånade över att det blev avvisning i högre instans när Mark- och miljödomstolen tidigare gett klartecken. Och det är anmärkningsvärt med en så utdragen process i tid och att beslutet kom bara fyra månader innan det gamla tillståndet går ut när vi lämnade in ansökan 2017.

Vill vara klimatneutrala 2030

Däremot vill Karin Comstedt Webb inte ge avkall på miljön.

– Vi ska ha en tuff miljölagstiftning, men man borde göra en helhetsbedömning och inte bara titta på lokal påverkan. Vårt mål att bli klimatneutrala 2030 borde ligga med i vågskålen.
Vad händer nu?

– Vi och byggbranschen har fått ett visst andrum efter att regeringen har öppnat för en förlängning av befintligt tillstånd. Men tidsramen är kort, domstolsprocesser tar tid, så vi kommer att jobba på flera judiska spår, bland annat med en kortare tillståndstid. Risken är stor att vi nästa sommar står inför samma situation med risk för cementbrist.

Regeringen avser att göra en tillfällig ändring av miljöbalken inom ramen för befintligt tillstånd, som kan komma att sträckas ut i tiden med åtta månader från och med 1 november.

– Vi vill minska risken för allvarliga samhällskonsekvenser och samtidigt säkra tillgången på vatten, sa näringsministern Ibrahim Baylan på en pressträff i augusti.

Viktigt är att satsa på återbruk

Miljöministern Per Bolund underströk att Cementa måste leva upp till miljökraven i miljöbalken.

– Vi kan inte uttala oss i en pågående domstolsprocess, men vi gör vad vi kan för att minimera samhällseffekterna, sa Per Bolund.
På sikt vill han påskynda ett hållbart byggande, där man genom forskning kan hitta alternativ till betong, som till exempel trä.

– Lika viktigt är att satsa på återbruk och cirkulär ekonomi. Den 1 januari 2022 införs krav på klimatdeklaration för nya byggnader, vars påverkan på klimatet ska redovisas.