Det började som ett nöje på fritiden. I dag försörjer sig Malin Sairio på den japanska kompostmetoden bokashi. Med hjälp av mikroorganismer och köksavfall kan trötta jordar få nytt liv.
Publicerad:
Visste du att bokashi är ett av årets nyord? Genombrottet kom med musikern Stefan Sundströms nya bok om jordfabriken. Biologen Malin Sairio har ägnat sig åt bokashi längre än så.
– Det var en vän som inspirerade mig, och i dag är jag närapå besatt. Det är fascinerande att se hur snabbt matrester och köksavfall omvandlas till jord. Det växer så det knakar i trädgårdslandet, säger hon entusiastiskt.
Den första tiden var det ett fritidsintresse, som hon hade nöje av efter jobbet på miljökontoret i Dalsland, där hon var miljösamordnare. När hennes vän som är ekonom frågade henne om hon ville bli delägare i sajten bokashi.se kunde hon inte säga nej.
Tre olika bakterier
I dag gäller sajten för hela slanten, samtidigt som hon hemma packar hinkarna fulla med bananskal, morotsblast och annat organiskt avfall, liksom fisk- och köttrester.
I dag har företaget två medarbetare och ytterligare en anställd på timme.
Men vad är hemligheten?
– Det var en japansk professor som på 1980-talet utvecklade tekniken, som bygger på tre olika mikroorganismer som samspelar. I den anaeroba miljön sker en fermentering.
Hon förklarar att det är mjölksyrebakterier som gör jobbet. De andra två är jästbakterier och fotosyntesbakterier, som binder både kol och näring.
I nästa steg, efter två veckor i hinken, gräver man ner och blandar komposten med jord i trädgården.
– Det väcker liv i gamla näringsfattiga jordar, som får en boost. Samma resultat sker i sand, gärna ihop med löv, gräsklipp eller halm. Även lerjordar får nytt liv tack vare en förbättrad struktur, säger Malin Sairio entusiastiskt.
Binder kol
Hon berättar om delägaren som nu är i Myanmar (tidigare Burma) och deltar i ett projekt som syftar till att förbättra bördigheten i fattiga jordar. Tidigare brändes det organiska avfallet, som alltså nu kommer till nytta.
– Det fina är att kolet stannar i jorden, till skillnad från vanlig kompostering där kol frigörs. Det restaurerade mikrolivet fixerar både kol och kväve från luften, vilket forskning visar.
Finns det skeptiker?
– Det här är fortfarande nytt och betraktas som konstigt av vissa. En SLU-forskare i växtnäring menar till exempel att även den här metoden släpper ut kol i atmosfären.
Kanske det låter för bra för att vara sant. Att göra jord på tre veckor borde inte vara möjligt.
– Jag har själv sett resultatet i mina egna odlingar, med allt från bladgrönsaker och morötter på friland till gurka, tomat och melon i växthus.
Så här gör du:
Du behöver inte skaffa de specialgjorda hinkarna med tappkran. Vanliga hinkar med lufttäta lock fungerar också. Då bör papper läggas i botten som suger upp vätskan. Den bildas närapå direkt under fermenteringen och är mycket näringsrik.
Vätskan som tappas genom en kran ska spädas ut ordentligt med vatten och fungerar utmärkt som gödningsmedel för till exempel krukväxter. På köpet slipper du inhandla koncentrat av växtnäring.
Allt organiskt avfall från köket läggs i hinken, även kött- och fiskrester, liksom äggskal. Undvik flytande material. Fruktskal, blast och liknande kan med fördel hackas. Då går jäsningen ännu snabbare. Kom ihåg att pressa ihop avfallet och sätt på locket. Då fungerar fermenteringen som bäst och du slipper dålig lukt.
Mikroorganismerna som går att köpa från bokashi.se strös över varje gång du fyller på med nytt avfall i hinken. Bakterierna är inbäddade i vetekli och är lätta att hantera. För att undvika att öppna hinken för ofta är ett tips att använda en mellanstation, typ en gammal glassförpackning modell större i plast.
När en hink är full byter du ut den mot en annan. Den fulla hinken får stå med lock, företrädesvis på annan plats, under två veckor i rumstemperatur.
När två veckor har gått grävs den fermenterade komposten ner och blandas med jord. Den får gärna stå till sig ett tag, men går att odla i direkt. På vintern avbryts den biologiska processen, så ett tips är att samla upp komposten i plastsäckar, blandad med jord och lägga ut på våren.
Malin Sairio
Yrke: Var tidigare miljösamordnare på miljökontoret i Dalsland. Driver nu sajten bokashi.se
Utbildning: Biolog från Karlstad universitet.
Fritid: Odlar gurka, tomat, meloner och annat i ett tunnelväxthus. Det växer så det knakar i den fina jorden.
Bonus med bokashi: Jorden fixerar näring och binder växthusgaser.
Palle Liljebäck
chefredaktör