Utredaren Maria Hiltunen Maltesdotter är en av dem som i våras tecknade sig för Naturvetarnas nya tjänst SustaiNa. Syftet är att bli mer personligt hållbar i vardagen. Vi kontaktade Maria efter sex månader för att höra hur det gått.
Publicerad:
Vad fick dig att börja med SustaiNa?
- Jag var i ett skede då jag kände mig slut på energi och glädje, både i arbetet och privatlivet. Jag insåg att det måste till en förändring men visste inte hur eller var jag skulle börja. Med SustaiNa såg jag möjligheten att få stöd och draghjälp under ett helt år och till ett överkomligt pris. Så jag tog beslutet att satsa på mig själv, säger Maria Hiltunen Maltesdotter.
Hur funkar det?
- Med hjälp av övningar i en arbetsbok utforskar jag min vardag idag, hur jag vill att min framtida vardag ska se ut och möjliga förändringar. Övningarna sätter igång en inre process. Boken är uppdelad i fem delsteg som tar dig genom processen. Längs vägen får jag inspiration och nya infallsvinklar genom ”Månadens glasögon” via mejl och webben, med olika teman varje månad.
- Uppskattar också webbinarierna som erbjuds nästan varje månad, bra att kunna diskutera med andra i en liknande process. Innehållet i webbinarierna anpassas utifrån vad vi deltagare har för tankar och svårigheter för tillfället. Jag blev just påmind om att man även kan boka ett SustaiNa-coachsamtal genom Naturvetarna, det ska jag göra.
Hur har SustaiNa hjälpt dig?
- Jag håller på att kartlägga vad jag behöver för att må bra genom arbetsdagen. Jag minns från ett av webbinarierna en visuell bild som hjälpt mig, den mentala tallriksmodellen. Den delar upp vardagen i tårtbitar, till exempel sömn, fysisk aktivitet, reflektionstid och lek. Nyckeln till att få det långsiktigt hållbart är att hela tiden utforska nuet – vad behöver jag just nu? Med regelbundna pauser stannar jag idag upp och känner av läget. Ibland behöver jag byta arbetsuppgift eller arbetssätt för att komma vidare, eller ta en promenad.
- En utmaning jag arbetat med är känslan av missnöjdhet vid arbetsdagens slut. Här fick jag konkret hjälp av två andra deltagare under ett SustaiNa-webbinarium. Jag fick rådet att efter varje arbetsdag reflektera kring vad jag är nöjd med, vad jag åstadkommit och vilka utmaningar jag stött på. Inser ofta att jag haft orimliga förväntningar på vad jag borde hunnit med. Nu ser jag dagligen över min planering och följer upp vad som är rimliga mål och tidsramar.
- Jag fick även en idé att skapa en visuell anslagstavla med rubriker som Veckans mål, Dagens uppgift och Klart nöjd. Att fysiskt flytta en post-it-lapp hjälper mig att göra en sak i taget. Rubriken ”Klart nöjd” är jag särskilt nöjd med, den hjälper mig att se visuellt vad jag åstadkommit och känna mig nöjd.
Vad har varit svårt?
- Något som varit tufft är hur min självbild har förändrats. Jag känner mig inte som den effektiva medarbetare jag var förut. Som forskare är det viktigt att bli betraktad som seriös och trovärdig, men jag har också ett stort behov av humor och lek i vardagen. Därför skaffade jag en hund, vilket ger mig naturligt mer pauser och lek nu när jag jobbar hemma. Det mår jag bra av, men samtidigt finns en känsla av att jag tappat i effektivitet och trovärdighet.
”Idag står jag på en annan plats och betraktar min vardag, omgivning och arbetsplats med nya synsätt.”
- Idag står jag på en ny plats och betraktar min vardag, omgivning och arbetsplats med nya synsätt. Min hjärna är mitt arbetsredskap, och den behöver mer än fika för att må bra. Jag försöker se mig som en som tar hand om sig för att hålla hela vägen. Det är mitt nya ”arbetsjag”, men det har varit en tuff process att acceptera mina nya tankar om mig själv.
Hur ska man tänka om man känner sig för stressad för att hinna eller orka med SustaiNa?
- När man är stressad får man ofta tunnelseende och går på autopilot. När jag var som mest stressad var huvudet tomt, jag visste inget annat än att fokusera på jobbet. Då behöver man stöd utifrån för att ta sig ur det. Du måste våga stanna upp och ta ett beslut.
- Tänk bara att du ska börja, gör en första övning och se vad som händer. Du behöver inte planera flera steg framåt. Skippa duktighetstänket och gör det i din egen takt.
Hur mycket tid tar det?
- Förutom ett webbinarium i månaden, som är valfritt, så lägger jag 30-60 minuter i veckan på konkreta övningar. Jag planerar in det i kalendern, och har provat mig fram vilken tid på dagen som passar mig bäst att göra övningarna. På kvällen hade jag inte orken och det blev inte av, så nu gör jag dem på morgonen.
Ditt bästa råd för att komma igång?
- Bestäm när du ska göra den första övningen, välj en tidpunkt på dagen då du har som mest energi. Sen tar du ett steg i taget. Var nyfiken och lekfull. Lyssna till dig själv, du kommer bli förvånad över att du själv har svaren på dina frågor. Våga pröva en första förändring, och sen utvärdera – hur blev det?
- Acceptera att du drar ned på tempot när du prövar nya sätt att handskas med din vardag. Ibland blir det fel, då får man vända och söka en annan väg. Det kan kännas jobbigt men ge inte upp, du rör dig fortfarande framåt i processen. Jag har gått från 110 km/h till 30 km/h in på slingriga och gropiga vägar och undrat – är det här verkligen rätt? Och så plötsligt hamnar man på en ny spännande plats i livet.