Frågor & svar
Nyheter
Alla på labbet är pepp på att hjälpa till. Kemiprofessorn Fredrik Almqvist följer ett recept från WHO.

Forskare gör handsprit till sjukvården

Många vill hjälpa till i coronakrisen. Flera universitet tillverkar handsprit som är en bristvara i sjukvården. I Umeå finns en beredskap att göra mer om det behövs.

Publicerad:

Kemisterna på Umeå universitet ville göra något konkret. I ett första skede blandade de 105 liter handsprit och levererade till sjukhuset.

- Det här är ett sätt att ge energi och hopp i en besvärlig situation, säger kemiprofessorn Fredrik Almqvist, en av initiativtagarna.

Hittills har Umeå drabbats lindrigt av virusepidemin jämfört med storstadsregionerna.

- Vi är med på banan och kan växla upp om det behövs. Sekab är en betydligt större aktör som kan leverera kubikmeter.

Väteperoxid som extra krydda

Kemisterna följer WHO:s recept som finns på nätet. De två varianterna är ordentligt testade och har effekt. Den ena bygger på isopropanol, och den andra på etanol.

- Det krävs lite inblandning av isopropanol i den också så att spriten nte går att dricka. Övriga ingredienser är glycerin - gel - och destillerat kokt vatten. 

Han förklarar att en extra krydda behövs för att få bort eventuella bakteriesporer. Därför tillsätts också små mängder väteperoxid.

- Egentligen funkar tvål och vatten bäst för att skölja bort patogenerna. Handspriten är utmärkt i sjukvården och i andra sammanhang där en snabb desinficering behövs, eller när tvål och vatten saknas.

Absolut vodka

I normala fall tar det tid att få alla tillstånd på plats för att tillverka handsprit. Men nu var det en snabb process.

- Att det fanns behov på sjukhuset bidrog till det, liksom att handspriten inte skulle säljas kommersiellt. Både Skatteverket och Folkhälsomyndigheten skulle ge sitt godkännande.

De hade god hjälp av Stockholms universitet som hade gått före och blandat handsprit till sjukvården. Även Lunds universitet har i samarbete med Absolut vodka i Åhus bidragit.

- Härligt att se att så många vill hjälpa till, säger Fredrik som har en vardag att förhålla sig till.

Hur fungerar den?

- All undervisning sker online eftersom inga studenter är här. Forskningen fortsätter som vanligt, även om vi håller distans till varandra och följer myndigheternas råd.

Kan ni jobba hemma?

- Vi gör molekyler på labb och måste var på plats. Om reglerna skärps är det möjligt att arbeta hemifrån ett tag. Beräkningar av olika slag gör vi på datorn.

Fredriks forskning handlar om antibiotikaresistens och har beröringspunkter med virusepidemin.

- Att så många dör i Italien kan ha en koppling till antibiotikaresistens. Virusinfektionen kan göra att latenta bakteriesjukdomar blommar upp. Tuberkulos är en sådan sjukdom som mellan en och en och halv miljon människor dör av i världen varje år.

Nya antibitioka

Hans forskargrupp jobbar nu i ett stort projekt för att hitta nya molekyler som kan få fart på befintliga antibiotika som inte längre biter på tuberkulos.

- Vi jobbar brett för att ta fram nya antibiotika eller stärka befintliga antibiotika. Det handlar om att få bukt med allt från klamydia - som inte bara är en könssjukdom, utan också orsakar blindhet - till mördarbakterier, som ligger bakom sepsis.

Men i dessa dagar ligger fokus på att kunna hjälpa till att mildra effekterna av Covid-19.

- Coronakrisen visar hur känslig sjukvården är för extraordinära händelser. Därför känns det nu extra viktigt att hitta nya antibiotika för att undvika en ny kris orsakad av antibiotikaresistens.

Palle Liljebäck

chefredaktör

Kommentarer

Kommentera