Viktigt! Uppdatera dina uppgifter på Mina sidor, som exempelvis aktuell arbetsgivare inför lönerevisionen.

Frågor & svar
Nyheter

Eva mäter väder för bättre prognoser

Sverige har en unik serie av vädermätningar. Data från 1756 finns väl bevarade i SMHI:s arkiv. Observatoriekullen i Stockholm toppar, men Bjuröklubb, Hoburg och Abisko är inte långt efter.

Publicerad:

När man pratar väder kan man inte gå runt SMHI. Det är bland annat därifrån meteorologerna på tv hämtar väderdata som utgör grunden för prognoser. Många har också deras app som favorit.

Vid sidan av datorer som gör modeller utifrån gigantiska datamängder pågår ett viktigt arbete lite i det fördolda. I Sverige finns det 520 klimatstationer, där nederbörd och temperatur mäts manuellt två gånger per dygn.

– Dessa personer gör ett ovärderligt arbete och är något av trotjänare. För ett symboliskt arvode utför de sitt uppdrag i ur och skur, säger Eva Strandberg, som håller i trådarna för meteorologiska mätningar på SMHI.

Unik i världen

Så har det fungerat ända sedan 1756 på Observatoriekullen i Stockholm.

– Den mätserien är unik i världen, både sett till längd och kvalitet, och har fått pris. Andra stationer som kan luta sig mot historiskt långa mätserier är Bjuröklubb och Hoburg.

Det finns också 138 automatiska väderstationer i landet, där även vindstyrka, lufttryck, luftfuktighet och annat mäts.

Men har de långa mätserierna något värde i dag?

– Ja, de är ett oersättligt arv och utgör ett viktigt statistiskt underlag. De har vi nytta av när vi gör prognoser, liksom i arbetet med våra klimatmodeller. Ju mer data vi har bakåt i tiden desto lättare att se mönster i vädret.

Vädret 30 år tillbaka i tiden utgör det som kallas för normalväder och är referensramen.

– Den ger inte hela sanningen. Om den perioden sträcks ut till 100 år fångar den upp extremer, toppar och dalar, som är ovanliga, säger Eva.

Har inte extremväder blivit vanligare?

– Ja, det stämmer. Långvarig torka och bränder, som vi upplevde sommaren 2018, lär vi få se oftare. Detsamma gäller översvämningar. Vargavintrarnas tid är inte förbi, men de kommer att inträffa mer sällan.

Tack vare de långa mätserierna kan man se att temperaturen stiger i Sverige. Det bekräftas av FN:s klimatpanel IPCC, som har visat att temperaturen på jordklotet steg med 0,8 grader under åren 1880-2012.

Mycket av de mätningar som SMHI gör används i forskningen, i allt från klimatmodeller och luftföroreningar, som marknära ozon, till värmeböljor i urbana miljöer.

Vilket väder gillar du själv?

– På jobbet går jag igång på stormar, blixtar och dunder, som ger ett adrenalinpåslag. Privat gillar jag gnistrande skare, några minusgrader och klart väder.

Ditt bästa väderminne?

– Vi var hos mormor och morfar på Bornholm och det hade kommit massor av snö. Senare förstod jag att det var en lokal snökanon. Vi undrade oroligt om det skulle gå att flyga från Skurup. Inga problem för där hade inte en snöflinga fallit, säger meteorologen.

Bättre värld

Under sina 17 år på SMHI har hon haft lite olika roller. Under en period var hon gruppchef och senare enhetschef.

– Jag inspireras av att få människor att utvecklas och göra sitt bästa. Ledningen uppmuntrar oss runt 650 anställda att gå vidare i karriären inom myndigheten.

Eva Strandberg drivs av att göra en insats för en bättre värld.

– I det ligger att leverera bra beslutsunderlag till både forskningen och dagliga väderprognoser.

Palle Liljebäck

chefredaktör

Kommentarer

Kommentera