”Digitalisera vården för ökad hållbarhet”

Debattartikeln är publicerad i Dagens Medicin 2020-08-27. 

Under pandemin har nya digitala arbetssätt anammats inom vården. Precis som inom många andra verksamheter har krisen gjort det som tidigare var omöjligt möjligt. Tekniken har under lång tid varit mogen. Vi ser att det som begränsat oss i stället är befintliga arbetssätt, rutiner och regleringar. För att den påbörjade omställningen ska få kraft att leva vidare och växa sig stark krävs nu politisk handlingskraft.

En digitaliserad vård gagnar patienten som får hjälp snabbare och slipper tröttsamma och tidskrävande resor. Andra mervärden är större möjlighet till mer kontinuerlig kontakt och att kunna föra dialog med flera specialister på samma gång när sjukdomsbilden är komplex. Att det framför allt är kompetens och inte geografiska avstånd som avgör vem som kopplas in bör även det kunna öka vårdkvaliteten.

Även vårdens medarbetare tjänar på ett mer digitaliserat arbetssätt. Ändamålsenliga digitala verktyg effektiviserar arbetet och minskar arbetsbelastningen. Ökade möjligheter till distansarbete hela eller delar av arbetstiden, professionell utveckling tack vare samarbete med specialister som finns utanför den egna arbetsplatsen och större tillgång till digitala utbildningar är några tänkbara fördelar. Distansarbete medför också ökade möjligheter att välja arbetsgivare för medarbetare som bor på orter där alternativ tidigare saknats, samtidigt som en breddad rekrytering erbjuder avlastning.

Förbättrade arbetsvillkor för vårdens medarbetare stärker folkhälsan. Några andra uppenbara hållbarhetsvinster som knyter an till flera av de globala hållbarhetsmålen är:

• Klimatförändringarna begränsas genom minskat resande.
• Minskad miljöbelastning vid produktion, transport, avfalls- och avloppshantering bland annat genom att användningen av läkemedel följs upp i realtid och optimeras.
• Minskad resursanvändning tack vare att digitala vårdmöten minskar behovet av lokaler, engångsmaterial och uppvärmning.

Mest betydelsefullt är emellertid att digitaliseringen ökar möjligheten att arbeta förbyggande och på så sätt förhindra att ohälsa uppstår. I ljuset av att vår hälsa och kvaliteten på den miljö vi lever i är intrikat sammanlänkade, är varje miljöförbättring också ett steg mot ökad folkhälsa. Hälsovinsterna av en bättre miljö är uppenbara och behovet av omställning akut. Hälso- och sjukvården har tillsammans med resten av life science-sektorn en viktig roll i detta arbete.

Politisk handlingskraft krävs om vården ska kunna digitaliseras på ett hållbart sätt. Stiftelsen Forska! Sverige har redan fört fram fyra förslag till regeringen, som Naturvetarna till fullo ställer sig bakom. De handlar om att regeringen bör fatta beslut om en nationell handlingsplan för lagring, insamling, delning och användning av hälso-, vård- och forskningsdata, samt avsätta långsiktiga resurser för genomförandet. Ett helhetsgrepp behövs när det gäller översynen av befintliga lagar för att data ska kunna delas mellan akademi, vård, företag, omsorg och patienter på ett funktionellt och integritetssäkert sätt. Det behövs också en nationell guide för hur befintliga lagar ska tolkas och att regeringen arbetar aktivt med att bidra till samordningen av hälsa- och vårddata i EU och internationellt.