Tack vare en robot på KI och reagens från Kina kan betydligt fler testas för coronavirus. Pengar från Wallenbergstiftelsen och bra samordning med sjukvården bidrar till det.
Publicerad:
När sjukvården ville ha hjälp var det självklart för forskaren Lars Engstrand och hans grupp att ställa upp. Han är professor i smittskydd vid KI och forskar annars om tarmens mikroflora med fokus på bakterier. Den forskningen är satt på vänt tills Covid-19 har blåst över.
Bakgrunden är att sjukvården ville utöka sin kapacitet och göra fler corona-tester.
– Vi har kommit igång med analyserna och är på väg att skala upp rejält. Vilka som ska testas bestämmer inte vi, utan det avgör myndigheter och sjukvården. Med ökad kapacitet kan man testa betydligt fler än i dag, säger Lars optimistiskt.
Flaskhals i hela Europa
Tekniken med molekylär diagnostik är densamma som sjukhusen har i dag. Man använder sig av ett RNA-kit för analys a gensekvenserna i PCR, specifikt för virus. Bristen på reagens är i dag en flaskhals i hela Europa.
– Tack vare goda kontakter med forskare i Kina har vi kunnat få loss reagens efter att vi ringde före helgen. Normalt tar en sådan process lång tid. Men nu gick det snabbt. Detta i kombination med en robot, som vi annars använder i analyser av tarmflora, gör det möjligt att tillsammans med sjukvården göra betydligt fler corona-tester än i dag.
I Kina har man gjort runt en miljon tester och smittan är på väg att klinga av. Metoden är väl beprövad och säker. Nu när smittan är på tillbakagång i Kina är behovet av tester inte lika stort där längre. Däremot är många länder i Europa nu i behov av samma utrustning och lägger stora beställningar.
Alla ställer upp
En viktig pusselbit är att Wallenbergstiftelsen bidrar med 50 miljoner till stöd för corona-testning. Tanken är att pengar ska kunna användas både på sjukhuslabben och av forskningen. Man vill veta hur viruset smittar och hur snabbt det muterar.
– Det är jättebra, pengarna är ett viktigt smörjmedel, säger Lars spontant. Lika mycket vill han tacka kollegor och andra som ställer upp helhjärtat i det här arbetet.
Han intygar att många vill hjälpa till i denna besvärliga tid.
– Vi hoppas att coronaepidemin snart mattas av. Då kan vi gå tillbaka till den forskning vi normalt bedriver. Den syftar bland annat till att undersöka på hur cancerbehandlingar påverkas av mikrobiomet i tarmfloran.
Hans forskargrupp tittar också på inflammatoriska sjukdomar i tarmen. Men nu ligger fokus på att hjälpa vården att få bukt med coronasmittan.
Palle Liljebäck
chefredaktör