Upptäckten som 2019 belönas med Nobelpriset i fysiologi eller medicin har gett professor Sven Påhlman ett verktyg i sin forskning. Han leder en forskargrupp vid Lunds universitet som i förlängningen kan ge nya behandlingar mot vissa cancerformer.
Publicerad:
- Helt rätt och välförtjänt, utbrister Sven Påhlman. Upptäckten har öppnat en ny värld för oss och är mycket betydelsefull.
Han förklarar att upptäckten har gett förståelse för kroppens grundläggande fysiologi och har lett fram till nya lovande strategier för att bekämpa blodbrist, cancer och många andra sjukdomar.
Syrets betydelse har man vetat om länge, men hur cellerna känner av och anpassar sig till syrets tillgänglighet var länge okänt. Nu har alltså forskarna på molekylnivå visat hur mekanismerna fungerar.
20 år på nacken
Vid Karolinska institutet vittnade Nobelförsamlingen om glädjen hos pristagarna när de blev uppringda. Lika glada blev de över att dela priset med två andra forskare vid olika universitet. Framgångsrik forskning bygger på samarbete över nationsgränserna.
Upptäckten som har runt tjugo år på nacken visar hur cellerna producerar mer blodkärl och röda blodkroppar när man vistas på hög höjd. Det förklarar varför många idrottsmän i uthållighetssporter tränar på hög höjd inför ett mästerskap.
- Kroppen reagerar på motsvarande sätt vid en hjärtinfarkt och kompenserar syrebristen genom att nybilda blodkärl, förklarar Sven Påhlman.
Aggressiva tumörer
I sin forskning, som bygger på den upptäckt som belönades med Nobelpriset, har han och hans forskargrupp kartlagt ett protein som gör tumörer mer aggressiva vid syrebrist.
De har fokuserat på neuroblastom som är en ovanlig cancerform som varje år drabbar runt tjugo barn i Sverige. Hos vissa försvinner sjukdomen av sig själv och kräver ingen behandling. Men lika många insjuknar av aggressiva tumörer.
En hypotes är att proteinet HIF2 spelar en nyckelroll. När tumören utsätts för syrebrist bildas nya blodkärl under påverkan av HIF2 och gör den mer aggressiv.
- I vår forskning har vi visat att tumören då skapar celler som liknar stamceller och blir mer aggressiva och kan i värsta fall bilda metastaser. Hög förekomst av HIF2 ger fart på sjukdomen.
Så utmaningen är att hämma HIF2?
- Ja, det är hypotesen. Vi har visat att tumörstamcellerna som bildas är plastiska och går mellan omoget och moget stadium.
Sven Påhlman förklarar att man försöker hindra att tumörcellerna mognar och blir aggressiva stamceller. Om de inte mognar förblir de så kallade bulkstamceller som går att behandla.
När blir detta verklighet?
- Det ligger i framtiden och våra resultat väntar på att bli publicerade., säger han optimistiskt.
Palle Liljebäck
chefredaktör