Ett otroligt bra stöd i svåra arbetsmiljöfrågor. Tar sig alltid tid, sätter sig in i situationen och är saklig och påläst.
Publicerad:
Stadsträdgårdsmästaren Pernilla Johanssons vid Region Gotland nominerade sin kollega Anna Fagerberg till Månadens Naturvetare med de orden.
Anna Fagerberg är miljöskyddsinspektör på Samhällsbyggnadsförvaltningen. Hon började jobba fackligt 2010 och blev ordförande i den lokala Naturvetarföreningen ett par år senare.
Varför hon valde att engagera sig fackligt förklarar hon med att hon inte tyckte att arbetsgivarna tog tillvara på sin personal. Hon såg att förmågan att lyssna in personalen och ta tillvara deras kompetens var undermålig.
– Jag vill vara med och påverka så att vi får en bättre arbetsmiljö och arbetsplats, säger hon.
Att det finns stort behov av lokalfacklig stöttning är tydligt här. Anna Fagerberg berättar att situationen med besparingar inom offentlig sektor är pressande för många. Liksom för många akademiker är det inte fysiskt ansträngande utan snarare den psykosociala arbetsmiljön som är tuff och stressande.
– Det är inte alltid som personalen har blivit schysst behandlad, säger hon.
Dedikerade drabbas
Trots att många chefer är bra upplever hon ändå att det finns brister i ledarskapet på flera ställen inom organisationen. Detta, tillsammans med fler arbetsuppgifter än tidigare, gör det svårt för medarbetarna att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt. Mellanchefer är pressade och ovanpå det kommer ekonomifrågor och politiska påtryckningar. Att man ifrågasätter något är inte alltid populärt, och det har mer blivit en kultur att inte protestera eller ifrågasätta som man tidigare gjorde.
– Jag upplever att detta är en trend i slimmade organisationer inom offentlig sektor, säger Anna Fagerberg.
Effekten har blivit att vissa inte mäktar med att se långt fram i ett projekt, utan helt enkelt bara satsar på att försöka klara av de mest akuta arbetsuppgifterna. Risken för sjukskrivningar och utmattning ökar, liksom att man börjar tro att stressen beror på en själv istället för organisationen. Ofta är det de mest dedikerade medarbetarna som drabbas.
– Att driva folk in i väggen är ett sådant resursslöseri, säger hon.
Som ett bollplank
Här har Anna Fagerberg en nyckelroll i att försöka stötta kollegorna, vara ett bollplank och få var och en att känna att de har stöd i sina frågor och funderingar. Hon understryker hur viktigt det är att ingen går hem med känslan att det är man själv som har misslyckats.
Enligt henne är det vanligt att ambitiösa akademiker inte får något erkännande för det arbete de gör. Ofta är det snarare så att den som är driven, kompetent och ifrågasättande råkar illa ute och ses som "en jobbig person."
– Det gör mig riktigt besviken", säger Anna Fagerberg.
För att lyckas i sitt uppdrag är hennes tips är att vara påläst, kunnig och inlyssnande. Likaså att alltid vara konkret och tydlig gentemot arbetsgivaren, och bestämd när det behövs. Att påtala att föreningen och arbetsgivaren faktiskt har samma mål är viktigt. Båda vill att organisationen ska vara effektiv och arbetsmiljömässigt hållbar men parterna kan ha olika syn på hur de ska nå dit. För att nå målet är det viktigt att försöka förhandla istället för att gå i konflikt.
– Mitt fackliga uppdrag känns så meningsfullt. Att kunna hjälpa till att skapa en bättre arbetsmiljö ger en extra dimension till arbetet att jobba fackligt, avslutar hon.