Kampen om skogens råvara har bara börjat. Skogsindustrierna menar att varje fiber behövs i omställningen till en bioekonomi. Naturskyddsföreningen kommer till en annan slutsats och hävdar att mer gammelskog och skog med höga naturvärden bör skyddas.
Publicerad:
JA
Johanna Sandahl, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen
1. Ditt främsta skäl till att Sverige bör avsätta mer skog för naturvård?
Trycket på skogen som råvara ökar. Vi har ett ansvar att se till att det finns kvar gammal skog med arter som bara kan leva där det finns lång skoglig kontinuitet, både för arternas egen skull och för framtida generationer. Vi vet också att det finns skogar som klassas som skyddsvärda, men som idag saknar skydd. Vi lever inte heller upp till internationella konventioner där vi förbundit oss att långsiktigt skydda skog, som Nagoyaavtalet.
2. Räcker virket i en framtida bioekonomi?
Nej, inte om man tror att vi kan fortsätta som idag och ersätta alla fossila produkter med produkter från skogen, som skogsindustrin talar om. Men lösningen ligger inte i att omvandla all skog till produktionsskog, utan det behövs många olika typer av insatser för att möta klimatförändringen. Vi måste förändra våra vanor, återanvända, effektivisera och använda alla typer av förnybar energi. Trä och träprodukter har en viktig roll, men kommer inte ensamt att lösa klimatproblemet.
3. Har Sverige råd att producera mindre virke?
Man kan lika gärna fråga sig om vi har råd att producera mer? Vilka förluster innebär en utarmning av skogsmiljöernas arter och naturtyper om all skog ska brukas på samma sätt? Det är en balansgång mellan skogens värde som råvaruproducent och skogens alla andra värden, flera är svåra att mäta i pengar.
4. Kan andra tjänster skapas i naturskogar?
Ja. Naturturism är en växande verksamhet som ger jobb. En stor del av Sveriges totala turism bygger på naturupplevelser. Allemansrätten är unik och fantastisk för turism och upplevelser. Skogen är en del av hela vårt lands identitet. Då talar jag om skog som ser väldigt olika ut, mängder av skogsbiotoper och arter, inte likåldrig skog med få arter.
NEJ
Linda Eriksson, skogsdirektör på Skogsindustrierna
1. Ditt främsta skäl till att Sverige bör avsätta mindre skog för naturvård?
Om vi menar allvar med att ställa om från ett fossilbaserat till ett fossilfritt Sverige så kommer vi att behöva nyttja alla hållbara förnybara råvaror vi kan få från jord, skog och hav. I ett skogsland som Sverige så är skogsråvaran såklart jätteviktig i omställningen. Sedan behöver naturvårdsarbetet självklart utvecklas och ständigt bli bättre men snarare genom kvalitet än dagens fokus på kvantiteter och arealer.
2. Räcker det virke som produceras i en framtida bioekonomi?
Skogen räcker inte ensamt för att helt fasa ut allt fossilbaserat i vårt samhälle men det är en viktig pusselbit. Stål och betong har viktiga funktioner även i framtiden, men vi vill se en växande bioekonomi som kan ersätta mycket av det fossilbaserade. Bygg mer i trä i form av höga hus, broar och idrottshallar. Satsa på förnybara och återvinningsbara textilier, förpackningar och biodrivmedel.
3. Har Sverige råd att producera mindre virke?
Vi måste se till de fossila alternativen stannar under jord, så av klimatskäl har vi inte råd att bruka mindre skog. Sedan har skogsnäringen också ett betydande bidrag till Sveriges handelsbalans, välfärd och sysselsättning i hela landet.
4. Kan andra tjänster skapas i naturskogar?
Vår svenska skog skapar massor av andra tjänster där rekreation och jakt ingår. Den biologiska mångfalden är en förutsättning för det hållbara brukandet av skogen. Genom allemansrätten finns stora möjligheter för människor att ta del av skogens positiva nyttigheter, i alla sorters skogar. Jag tillbringar gärna mina lediga dagar med att leta svamp och bär i skogen.
Palle Liljebäck
chefredaktör