Viktigt! Uppdatera dina uppgifter på Mina sidor, som exempelvis aktuell arbetsgivare inför lönerevisionen.

Frågor & svar
Nyheter
Entrén till det statligt ägda företaget Vinapaco i Bai Bang. Att vietnameserna är tacksamma för det svenska biståndet är tydligt.

Bai Bang står på egna ben i dag

Det skandalomsusade pappersbruket som kostade svenska skattebetalare 2,8 miljarder kronor har vänts till en framgång. Skogen växer som aldrig förr och välståndet har ökat.

Publicerad:

Risfälten och fiskodlingarna kantar vägen till Bai Bang, som ligger runt tio mil nordväst om huvudstaden Hanoi. När vi närmare oss pappersbruket ändrar landskapet karaktär med träd som står allt tätare.

- Skogen är ett resultat av pappersbruket och den reform som gjorde det möjligt för privatpersoner att "äga" mark. En lokal marknad för virke har gett skogsägarna incitament att sköta sin skog, säger Mats Sandevall, som har varit med under en stor del av resan från att Sida kom dit i slutet av 70-talet och lämnade 1995.

Nybakad jägmästare

Han var utsänd som biträdande expert och kom som nybakad jägmästare dit 1981. Uppdraget var att utbilda den statliga skogsägaren i allt från plantering och planläggning till att dra vägar och avverkning.

- Jag var tveksam i början. Är det här verkligen ett bra sätt att spendera biståndspengar på? För mig personligen var det förstås spännande.

Så här i efterhand när han konstaterar att Bai Bang står på egna ben har han ändrat uppfattning.

- Jag tycker att det är ett lyckat projekt, den höga kostnaden till trots. Man har lyckats att ta över fabriken och öka produktionen efter att experterna lämnade. Det är inte så vanligt i biståndssammanhang, säger han eftertänksamt.

Omstridd satsning

De höga kostnaderna har gjort projektet omstritt. Budgeten låg på 700 miljoner svenska kronor och och slutade på 2,8 miljarder kronor. Det är Sveriges största biståndssatsning någonsin.

Framme i Bai Bang är det förstås inte lika tätt med mopeder som i Hanoi. Men de dominerar på vägarna och bilarna blir allt fler. I dag är det ett utvecklat samhälle med utbyggd infrastruktur.

- Pappersbruket har gett goda effekter och ökat välståndet avsevärt. I dag jobbar runt tvåtusen personer på bruket.

Populära svenskar

Sverige gör sig påmint direkt i entrén till fabriksområdet. Den väldiga portalen pryds med den svenska och vietnamesiska flaggan, som symboliserar samarbetet länderna emellan

Det avspeglar sig också i det pampiga mottagandet som påminner om ett statsbesök. Vietnamesernas tacksamhet över Sveiges insatser går inte att ta miste på. Det statliga företaget Vinapacos vd berättar om de framtida planerna via tolk.

- Efterfrågan på våra produkter ökar, vilket för att vi kommer att bygga ut fabriken och öka kapaciteten.

Halva landets förbrukning

I dag produceras 90 000 ton pappersark och hygienpapper per år. Det motsvarar halva landets förbrukning av papper.

Når vi kommer in på frågor om fackliga rättigheter är vd:n inte lika talför. Kanske han inte förstår frågorna eller vill förstå. Fria fackföreningar finns inte i Vietnam, och ännu mindre facklig aktivitet på arbetsplatserna. Däremot finns en statligt kontrollerad fackförening, som mer jobbar på ett övergripande plan med arbetsrättsliga lagstiftning.

Att pappersbruket börjar få många år på nacken är tydligt. Maskinerna börjar bli åldersstigna, men det finns en ambition att modernisera och hänga med i den digitala utvecklingen.

Vi får veta att villkoren för de anställda är goda, åtminstone i jämförelse med andra fabriker. Förmåner som pension och sjukvård får alla del av. Företaget erbjuder friskvård och har reglerad arbetstid.

Plasttofflor och inga hörselskydd

Arbetarskydd står däremot inte högt i kurs. Flera går runt i plasttofflor och utan hörselskydd i den bullriga miljön, med metertjocka pappersrullar som sköts via manöverbord.

- De anställda är som regel nöjda med lönen och arbetsvillkoren. Kom ihåg att livet är hårt i Vietnam, där många har arbetsdagar som startar klockan sju och avslutas sent på kvällen, säger sociologen och konsulten Bo Ohlsson, som har hjälpt Vietnam och andra socialistiska diktaturer att införa privat ägande av skogsmark.

- Arealen skog ökar hela tiden med plantering av främst akacia och eucalyptus. Vid sidan av pappersbruket finns flera virkesmarknader. En del exporteras som flis till Japan och en del används som konstruktionsvirke i gruvindustrin.

Tidigare ödemark

Han påminner om att Bai Bang var ödemark på 70-talet med träskområden och ett svedjebruk tillämpades.

- I ett kommunistiskt land finns ett motstånd till privat ägande. För att kringgå det införde man ett system med nyttjanderätter över närapå hundraåriga avtalstider, säger Bo Ohlsson.

Även om byledare och andra inflytelserika personer knep till sig den bästa marken till en början har många fått marklotter.

- Den genomsnittliga storleken ligger på runt en hektar och är tillräckligt för att ha råd att bygga sig ett cementhus. Den kortaomloppstiden på sex år gör att intäkterna kommer snabbt.

Bo Ohlsson förklarar att nyttjanderätten har blivit en handelsvara, där en del säljer sin nyttjanderätt. De markerna ligger ofta långt bort och man har kanske inte möjlighet att sköta skogen.

FSC-märkt

Det statligt ägda bolaget Vinapaco har också egen skog, som uppgår till fyrtiotusen hektar. Även här dominerar eucalyptus och akacia, som utgör 95 procent av marken. Virket från den egna skogen är FSC-märkt och följer de regler som certifieringen innebär. Till exempel har man avsatt närmare 7 procent av skogsmarken till naturvård.

Vietnam värnar skyddet av naturskogar genom nationalparker och reservat. För att motverka erosion på sluttningar får bönder en mindre ersättning för att plantera skog.

Hur har den biologiska mångfalden påverkats av den ökade skogsarealen?

- Med ett fåtal arter, många gånger främmande trädslag, minskar biodiversiteten, säger Mats Sandevall.

Spökstad blir resort

Är man i Bai Bang måste man besöka den camp - closed community - där runt sexhundra svenskar bodde på 80- och 90-talen. I dag påminner det om en spökstad med övergivna hus och torrlagda swimmingpooler.
Men det finns planer på att bygga om campen till ett resort.

Jag frågar slutligen Bo Ohlsson om han tycker att Bai Bang är en succé eller ett fiasko.

- Det är den bästa biståndssatsningen jag har sett, vilket bekräftas av två oberoende utvärderingar. Att pappersbruket står på egna ben och ger ett överskott är närapå unikt i ett biståndsprojekt.

 

Bakgrund

Reportaget från Vietnam finansieras av Union to Union som samordnar Saco, TCO och LO och deras medlemsförbund i internationellt fackligt utvecklingssamarbete.

Palle Liljebäck

chefredaktör